Mitt reportage från 75-årsjubileet

I början av november var jag i Stockholm för att delta vid firandet av Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum. I samband med det fick jag förtroendet att skriva om jubileet till föreningens medlemstidning, Lingua. Det reportage jag skrev finns nu att läsa på hemsidan. Hoppas det uppskattas!

Läsning - en uppmaning

Den här bilden dök upp på twitter i veckan, och jag har spridit den via facebook. Den sprids som en löpeld, för alla vet hur viktigt det är.

Det jag som lärare ser är att en del elever är inriktade på en viss sorts texter men har svårt med bredden. En del elever som älskar skönlitteratur har problem med mer formella texter, andra gillar fakta men gillar inte att skriva skönlitterärt osv. Som förälder vill jag förmedla skönlitteraturens fantastiska värld till mitt barn av fler anledningar än bara de språkliga, det är en glödje att få gå in i bokens värld. Men jag vill också lära honom annat när han blir större. Jag tänker på nyheter, faktatexter och allt annat. Det är inte så sannolikt att vi kommer ha en papperstidning hemma när Adrian börjar läsa (det har vi inte idag heller), men formen för läsandet får komma den dagen utifrån de förutsättningar som finns då. Men läsa ska vi göra, det kan jag lova. Det gör vi redan idag!

Edcamp Göteborg

Vi ska ha Edcamp på Schillerska den femtonde januari, en gratis knytkonferens där lärare och andra skolintresserade träffas och pratar om det man vill. Det är gratis och roligt, men för att det ska bli bra måste man få dit människor. Vi sprider budskapet via sociala medier som twitter och facebook och försöker få intresserade att bjuda med vänner och kollegor. Trycket verkar vara högt och vi har redan börjat prata om att skriva ut maxantal. Otroligt kul att så många är intresserade!

Här finns ett anmälningsformulär med information. Vi har också en facebook-grupp. Det finns också en officiell hemsidan: edcamp.se.

Så, alla lärare, rektorer och skolintresserade i Göteborg med omnejd: kom på Edcamp och sprid ryktet!

Rhabarberbarbara

Den här filmen är inte ny, men den började nyligen cirkulera på sociala medier i veckan som gick. Inte nog med att den är rolig, den bygger på ord som är enkla att förstå om man har svenska som modersmål och med illustrationer förstår elever som bara läst tyska något år den utan några som helst problem.
Jag visade den för alla mina tyskaelever, år 6-9, och den gick hem i alla klasser. I år 6 fick jag gå igenom orden och i år 7 förklarade jag några ord. I år 8 och 9 behövdes det inte alls. Uppskattat inslag!

Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum

Lördagen 9/11 firades Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum i Riddarhuset i Stockholm. Genom ett bananskal på facebook råkade jag halka in på att skriva en text till den jubileumsskrift som gavs ut i samband med jubileet, och som tack blev jag inbjuden att delta. Jag tackade snabbt ja, och det ångrar jag verkligen inte.

De flesta studiedagar eller konferenser jag har deltagit i består av olika moment som intresserar mig olika mycket. Trots sömnbrist och förkylning har koncentrationen på topp hela dagen, den ena talaren avlöste den andra, den ena lika intressant som den andra. Vi fick lyssna på forskare, fackliga representanter, personer som varit engagerade i föreningen under dess 75-åriga historia, politiker och andra. De som gjorde starkast intryck på mig var följande:

• Gudrun Erickson, lektor vid GU. Arbetar med språkdidaktik, bedömning och nationella prov i engelska. Tänk den som fick jobba med henne och lära av henne! 
• Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Jag fick en härlig känsla av att det finns personer med makt som verkligen vill skolan och lärarna väl. 
• Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister (Fp). Hon fångade mig mest genom retoriken tror jag, vilken talare! Det hon sade var bra, men framför allt lyckades hon verkligen förmedla budskapet. 
• Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Det var första gången jag träffade Bo och det känns bra att det förbund jag själv representerar leds av en så lättsam men ändå allvarsam person. Förtroendegivande men ändå ödmjuk. Bra kombination. 
• Jörgen Tholin, universitetsdirektör som har en liten fot kvar i den pedagogiska forskningen. Härligt med höga chefer som ser vikten av att ha kvar koppling till den verksamhet de representerar. 
• Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund. Med lugn framtoning argumenterar hon tydligt och säkert för sina åsikter och får med oss på tåget. Hon vet vad hon tycker och är beredd att kämpa för att förbättra det hon kan. 

Listan skulle kunna göras ännu längre, det här är bara ett axplock. Jag fick också uppdraget att sammanfatta jubileet till medlemstidningen Lingua, så jag har skrivit ihop många sidor om vad som sades. Den som är medlem får läsa detta när tidningen dimper ner i brevlådan om några veckor.

Mitt bestående intryck från jubileet är att jag var stolt över att få träffa så många kloka människor, att få träffa dem, lyssna på dem och prata med dem. Och jag blev avundsjuk, jag vill ju också göra allt det där spännande de har gjort under sina karriärer. De är ju alla äldre än mig, vissa lite andra lite mer, och jag har tiden på min sida. Plötsligt ser jag vägar jag inte visste fanns och jag hoppas verkligen att det här kan tänkas öppna dörrar i längden. 

På kvällen firades med en fantastiskt trevlig middag där ett något mindre antal av deltagarna från dagen infann sig. Efter talrika tillbakablickar bad jag att få säga några ord. Jag ville blicka lite framåt, väcka en tanke om den utveckling som språklärarnas profession går mot. Jag presenterade begreppet "det utvidgade kollegiet", vilket några av deltagarna kände igen, och innan jag hade hunnit sätta mig igen hade jag en handfull nya följare på twitter (Anna Ekström, Jörgen Tholin och Bo Jansson!). En skål för det utvidgade kollegiet var välkommen en kväll då vi fick titta både framåt och bakåt i tiden.

Den här dagen ger mig energi! Jag älskar verkligen mitt yrkesval!

Min inriktning - digitala skollyftet uppgift 2

Efter lite väl mycket paus ska jag nu ta tag i digitala skollyftet. Det finns massor av inriktningar jag skulle vilja hoppa på, men efter lite grunnande har jag kommit fram till två olika saker, och de hänger båda ihop med konceptet "sharing is caring" och tankar att vi kan lära av varandra.

1. Jag vill lära mig bidra till en Wiki, och inte vilken som helst utan Wikimedia Commons avdelning för FlippKlipp. Jag vill lära mig hantera en wiki, lära mig lägga upp de av mina filmer som känns lämpliga och lära mig hitta andra flippar jag kan använda mig av.

2. Jag vill vara med och bygga upp en textbank för att arbeta med formativ bedömning i språk, tillsammans med @ThereseLumberg @annikasjodahl  @frksarapersson @saraahlen och säkert fler. Vart detta kan leda vet jag ännu inte, men min förhoppning är att vi kan göra en bank av även uppgifter. Vart det leder får vi se!

News - nyheter på svenska och engelska

I samarbete med min kollega Therése Lumberg har jag arbetat fram en mall/instruktion för att skriva nyhetsartiklar på både svenska och engelska. Mallen blev till en filmsom år 9 fick se idag.

Grunden till filmen är Theréses mall som jag har kompletterat med information från Wikipedia och Språktidningen, nummer 5, 2013.

När vi tittat på filmen diskuterade vi vad målande verb innebär och plockade fram goda exempel. Sedan tittade vi gemensamt på en artikel för att studera den. Följde rubriken riktlinjerna från filmen? På vilka sätt? Fanns det något om avvek? Var upplägget i brödtexten tydligt? Fanns det formuleringar i passivum? Passar de?

Eleverna fick sedan i grupper skapa bra rubriker enligt filmens riktlinjer. De skulle handla om Guy Fawkes Day och om temauppstarten vi hade i torsdags. Efter lite bearbetning kom det fram riktigt bra förslag: "Fawkes - caught, tortured and quartered", "Terror attack avoided".

Nästa steg blir att skriva egna artiklar!

Remember remember the fifth of November...

Jag älskar den delen av språkämnena som förr kallades realia, alltså det som handlar om kultur, traditioner och historia. Ofta kommer man på för sent att det är något på gång, men ibland passar det in. År 9 håller på med en resa runt jorden och är just nu i Storbritannien. Så passande att Guy Fawkes Night, eller Bonfire Night, råkar vara den här veckan. Det blir ett kort stop på en lektion och de får utforma det mycket själva.
Som introduktion till Storbritannien såg vi en film som eleverna fick svara på frågor om med hjälp av appen Socrative. Som avslutande fråga fick de tycka till om vad de ville veta mer om. Flera svarade traditioner och legender, så det här passar väl perfekt. Hoppas de gillar det!

Remember remember the fifth of November

Gunpowder, treason and plot. 

I see no reason why gunpowder, treason

should ever be forgot.... 

Avslutningsvis kör vi en liten exit ticket med hjälp av Socrative. Vill ni testa? SOC-2415435  Enjoy!

Digitala Skollyftet - #digiskol

Nu drar digitala skollyftet igång och självklart hänger jag på!

Jag har alltid varit nyfiken på ny teknik. Som 17-åring skapade jag min första hemsida med hjälp av mallar på det som hette Geocities. Strax efter skapade jag en ny genom att skriva html-kod med hjälp av den första hemsidan. Även om jag inte är någon programmerare har jag alltid varit på nyfiken på teknik och de möjligheter tekniken skapar.

Jag undervisar engelska och tyska på högstadiet. Mina elever har iPads 1-1. Eller, några av dem. Eleverna i år 6 har inga iPads. Och i tyskan delar vi språket med en annan skola, och de eleverna har inga iPads. Så i praktiken har jag bara en grupp som har det: mina 9or i engelska. Mycket jobb för få undervisningstimmar. Det är frustrerande, men jag hoppas att grannskolan snart kommer ikapp så att jag även kan utveckla tyskan.

På twitter heter jag @miasmith1980 och det här är min pedagogiska blogg. Målgrupp: elever, föräldrar och andra lärare.

Nu kör vi! #digiskol http://www.digitalaskollyftet.se/

Mina ledord genom läraryrket

Därför måste vi även ha ämnesfortbildning för lärare. Därför måste vi alltid fortsätta prata om vad vi gör och varför vi gör det. Därför måste vi älska det vi gör. Därför måste vi få tid för att prata med varandra. Därför måste vi få tid att se till att hålla elden levande för varandra.

Fonetik med iPad och dator

I veckan har mina 9or för första gången fått möta fonetisk skrift. Vissa lärare arbetar väldigt mycket med det, själv berör jag det knappt alls i varken tyska eller engelska. När jag undervisade i franska lade jag mer energi på det av den enkla anledningen att stavningen och uttalet skiljer sig så markant åt i franska språket. De här skillnaderna mellan uttal och skrift finns ju också i engelskan, men då eleverna hör så mycket engelska i sin vardag blir behovet inte lika tydligt. Fonetik nämns inte i kursplanerna för engelska och moderna språk i Lgr11, men i det centrala innehållet finns en punkt som lyder "Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad."  Det tycker jag även kan handla om att kunna läsa ut den fonetiska skriften i en ordbok. Det blir ingen bedömning av det här och vi kommer inte lägga så mycket tid och energi på det, men eleverna får en chans att lära sig en strategi till, som de kan ha nytta av även i framtiden när de lär sig fler språk.

Jag introducerade ämnet med en kort film om uttal från BBC. Sedan tittade vi gemensamt på de fonetiska tecknen med hjälp av en bild på hemsida. Tecknen är klickbara och kopplade till ljudfiler, så vi kunde tillsammans lyssna på uttalet på varje ljud.
Nästa steg blev att ladda ner en ny app till våra iPads: Sounds: Pronunciation app från Macmillan.

I appen fick eleverna på egen hand försöka förstå vad de konstiga tecknen betydde, några försökte också på eget initiativ skriva egna tecken när de fick orden stavade, vilket är avsevärt svårare. Den funktionen fungerade dock bara får några elever, oklart varför.

När de hade fått ungefärlig koll på hur man skulle läsa ut dem gick de vidare till kartan med ljuden, där de själva fick klicka fram ljud. De testade att få appen att uttala deras namn på engelska och hitta roliga ord. 

Mitt syfte med lektionen: att eleverna ska kunna känna igen fonetisk skrift och kunna få någon vägledning av tecknen. Lyckades jag med det. Jodå, och med glada miner också!

Lässtrategier - någon annans filmer

Jag ramlade på några videoscribe-filmer om lässtrategier som jag tyckte var otroligt tydliga och bra. Titta gärna på dem! Det är Susanne Nystedt (@SusanneNystedt på twitter) från Borås som ligger bakom dem.

Project of the year: AROUND THE WORLD IN EIGHT MONTHS

Today I revealed to my students in year 9 what we will do for the rest of the schoolyear:

Challenge - Lab Report

Some of my students want challenges in English. Rather than increase their workload I try to work English into the assignments they already have. My colleague Linda Callstam is a science teacher who worked at an English speaking school. Together we made these instructions and an LPP to go with them. 

How to write a lab report

Here are some instructions on how to write a lab report in English. Apart from showing your science teacher your skills in science you will also get to practice your writing skills in English.

In the curriculum for English one part of the text about writing focuses on “anpassning till syfte, mottagare och situation”. That is what you will focus on in this assignment. Here are a few pieces of advice to help you along:

·      In science texts the person doing things is often unimportant. Rather than stating that “Charlie filled the beaker with water”, the passive mode can be used: “The beaker was filled with water”.

·      Many terms and phrases are specific to your field of science. If you are unsure of which term to use, ask your science teacher if he or she knows which term is to be used in the specific context.

·      Different parts of the world use different units to measure time, weight, volume and other things. When discussing science, however, the SI-system is usually used: mm, ml and so on. If you are unsure, ask your teacher.

·      When you have finished your report, read it through once more. Are you sure your English teacher will understand everything? Does anything need to be clarified?

On the next page you will find instructions on how to write a lab report. Read them carefully, there are many useful words in the instructions that should be used when writing. You will also find an LPP as well as “kunskapskraven” in the end of this document.

Good luck!

How to write a lab report

Every lab report must consist of:

1.     Title: The title should indicate what the laboratory report is about.

2.     Aim: In one paragraph, explain the objectives, or purpose of the investigation.

3.     Hypothesis: State you hypothesis (=what you think will happen). Don’t change your hypothesis afterwards, remember that science is imperfect and we learn new information by trying new things. Your hypothesis won’t always be the same as the final result.

4.     Apparatus: This is a complete list of everything you needed to complete your experiment.

5.     Methods: This section is a detailed narrative describing the steps you completed during the lab. It is your procedure. Any random person should be able to read this section and duplicate your experiment. Write as if you are writing instructions for someone else to complete the lab.

6.     Results: In this part of the laboratory report, you organize and summarize the data generated by your experiment.

Data table: often something measured over time, a data table is used to represent the results of an experiment. Any numbers entered into the data table must be complete with units. Your table must also be labeled with a descriptive title.

7.     Conclusions: For every report you must answer the following questions in the conclusion section:
What does your data tell you about the experiment? Do you see any pattern in the experiment`
What happened in the experiment?
What did you learn from completing this experiment?

8.     Discussion/Analysis: In this section you must discuss and interpret the results of your investigation. It is important to reflect back on your hypothesis in this section.

Can you support your hypothesis? Must you reject it? Also, use this section to discuss any mistakes you may have made while performing the experiment. Finally, suggest how the investigation might have been improved.

Lokal pedagogisk planering i Engelska årskurs 7-9

Herrgårdsskolan VT - 2013

Arbetsområde/tema: Lab report Det centrala innehåll vi kommer att utgå ifrån: Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Det här ska vi göra: ·       Skriv en av de labrapporter du ska skriva i NO på engelska. Rapporten kommer att bedömas av både din NO-lärare och din engelskalärare. ·       En viktig del av denna uppgift är att du får en chans att utöka ditt ordförråd mot ett nytt område och att du utvecklas din förmåga att skriva olika sorters texter. Bedömning: ·       Bedömningen fokuserar här på den skriftliga förmågan, men för att kunna utföra uppgiften måste du först förstå instruktionerna i det här dokumentet, och då kommer även läsningen med. Läsförmågan bedöms dock ej separat.

Kunskapskrav:

För betyget E:	För betyget D:	För betyget C:	För betyget B:	För betyget A:
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lätttillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.	Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.	Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.	Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.	Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

Stödmall - läsförståelse

Under föreläsningen om The Big Five med Göran Svanelid igår fick vi tips om olika metoder för att förenkla tankesättet för eleverna. En av dem var stödmallar, rutsystem där man hjälper eleverna att tänka systematiskt.
Vi började läsåret med analys av förra läsårets resultat och konstaterade att trots att vi satsat extra på läsförståelse behöver vi satsa ännu mer, elevernas djupförståelse måste bli ännu bättre. Jag utgår gärna från frågeorden men hade svårt att få till något konkret av mina tankar. Nu passade pusselbitarna ihop, och här är ett förslag på en stödmall för läsförståelse. Det kan handla om svenskämnet eller andra ämnen där man läser texter. Det kan handla om engelska och moderna språk, det kan handla om skönlitteratur och faktatexter.
Jag tar gärna emot respons från andra lärare, kom med kommentarer!

Analysmall

Denna mall kan du använda för att öva på att förstå en text eller för att förstå talat språk.

	Vem	Vad	Var	När	Hur	Varför
Fråga
Svar
Fråga
Svar
Fråga
Svar

Analysmall språkförståelse

Instruktioner

När du har läst en text, eller innan du börjar läsa, formulera frågor utifrån frågeorden. Försök sedan hitta svaren på frågorna i texten. Ibland kan det finnas flera frågor, och alltså flera svar, till samma frågeord. Du kanske kommer på en ny fråga när du skriver ett svar. Här kommer exempel på varje frågeord. Hitta gärna på egna frågeexempel, de här är bara några exempel och du har säkert flera bra förslag.

Vem

Vem handlar texten om? Texten handlar om Sara. Vem är Sara? Sara är en 12-årig tjej som gillar att spela fotboll. Vem träffar Sara? Sara träffar en ny kompis i skolan som heter Petra.

Märker du att frågorna leder till nya frågor? Då är det bara att fylla på pappret neråt. Behöver du flera papper får du självklart det av din lärare.

Vad

Vad handlar texten om? Texten handlar om två kompisar. Vad gör kompisarna? Kompisarna går i skolan ihop och spelar fotboll ihop. Vad är budskapet i texten? Budskapet i texten är att man kan ha flera kompisar samtidigt.

Frågorna om vad kan handla om enkla saker, som vad texten handlar om, men också lite djupare frågor som vad författarens budskap är. Kan du komma på fler frågor?

Var

Var utspelar sig berättelsen? I Sverige. I Göteborg. På Hisingen. Vid Sannegårdshamnen. I en lägenhet. I vardagsrummet. Vid middagsbordet.

På den här frågan kan man svara både stor och smått.

När

När utspelar sig berättelsen? I nutid. En söndag. På sommaren. Efter skolan.

Ibland finns det tydliga svar på den här frågan, men ibland får man tolka. Om det finns snö med utspelar den sig kanske på vintern, om man kan bada ute är det kanske sommar.

Hur

Hur gör de för att lösa bråket? Hur hade de annars kunna göra? Hur hade du gjort? Hur hade de löst problemet om du fick bestämma? Hur hade boken slutat om du hade skrivit den?

Frågorna om hur kan handla om många olika saker. Fundera gärna på andra möjliga sätt.

Varför

Varför blev de ovänner? Varför slutade boken som den gjorde?

Varför utspelar sig boken på vintern? Varför tror du författaren ville skriva just den här boken?

Frågorna som börjar med ordet varför är ofta de svåraste, men också de som ger de bästa svaren. Ofta får man tänka lite extra för att hitta bra svar på dem. Kanske behöver du prata med en kompis som har läst samma text innan du skriver ner ditt svar? Det får man göra, då lär man sig ännu mer.

Strategier för språkförståelse

Tidigare tipsade jag om strategier för språkproduktion, här kommer motsvarande tips för språkförståelse. Även om jag utgår från engelska och moderna språk fungerar tipsen i de flesta fall.
Lycka till!

Apptips: Socrative

Nu har våra elever börjat få sina iPads, två årskurser är igång och sjuorna trånar förväntansfullt. Nu är vi igång och kan börja använda dem i undervisningen. I takt med att vi kommer igång tänkte jag tipsa om olika appar som vi använder och hur man kan få in dem i undervisningen på ett bra sätt.

Första tipset handlar om en app som heter Socrative. Den är helt gratis och finns i två versioner: Student och Teacher.

Som lärare måste jag registrera ett konto som kopplas till min mailadress och har sedan min identitet klar. Jag får sedan ett klassrumsnummer på sex siffror, det delar jag ut till eleverna.

  

Jag sätter sedan igång ett quiz av valfritt slag och eleverna svarar. Jag kan välja om de ska få jobba i eget tempo eller om jag ska styra när det är dags för nästa fråga. Det kan vara flervalsfrågor eller frågor med öppna svar och jag kan välja om något av svarsalternativen ska markeras som korrekt eller om det ska lämnas öppet. Alla frågor har ju inte ett korrekt svar, så man får anpassa efter sammanhanget. 

När quizet är avslutat kommer det en dialogruta som frågar om jag vill ha resultatet skickat till den mailadress jag tidigare angav. Resultatet kan sedan skrivas ut om man vill det. 

Appen lämpar sig för såväl glosförhör som för "exit tickets" och eleverna gillade den. Jag gillar den också, den sparar tid och gör saker enkla och självklara. 

Betyg: 5/5 iPads. Jättebra!

Tyska: verbböjning i presens del 2: omljudsverb

Här kommer fortsättningen på tyska verb, nu är det omljudsverb som gäller.

Flipp: Two Stars and a Wish

This is a lesson plan for English year 9.

We started the semester by trying peer response using two stars and a wish. I gathered the stars and wishes, and we could all agree that they were not very helpful. To help improve the quality of the feedback we spent a full lesson looking at the curricula of English and Swedish to find out what a good text should be like, and then we put together better stars and wishes. You can find the new list at the bottom of this blog entry.
They students have now written short texts that they will try to improve, by getting peer response from their class mates. The instructions look like this:

Stars

Variation and vocabulary

Your language is varied.

You vary your language well.

Your vocabulary is very varied.

Your language felt very much alive.

You have a varied language and don’t repeat yourself.

Clarity and coherence

Your text has good flow.

It’s easy to understand your text.

The content of your text was clear with good details.

The content was very clear.

Your text has a clear line of argument.

There was a clear line of argument in your text, making it easy to understand.

Your text is coherent and clear.

You reason with good arguments to support your point.

Adaption

Your writing is well adapted to your theme.

You adapt your language to different genres.

You adapt your text to the receiver and situation.

Grammar and spelling

Good sentence structure and descriptions.

You write with good grammar.

Wishes

Variation and vocabulary

You could vary your vocabulary more.

You could use more difficult words and sentences.

Try to read more difficult text to learn how to write like that.

You need to expand your vocabulary.

Try to make your language come alive more.

Clarity and coherence

Your text could have better flow.

You could develop your reasoning more.

Try to make your text more coherent. 

Next time you write a text, make sure it has a clear line of argument.

You can work with clarifying your text.

Adaption

You could adapt your language more to your theme.

You can think about adapting your text to the receiver and situation.

You should try to adapt the language to your genre.

You could adapt you language more to the purpose.

Grammar and spelling

You can improve the grammar in your text.

You need to improve the sentence structure.

There are some spelling mistakes, read though your text once more to find them.

Think about what tense you use (verbs).