Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum

Lördagen 9/11 firades Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum i Riddarhuset i Stockholm. Genom ett bananskal på facebook råkade jag halka in på att skriva en text till den jubileumsskrift som gavs ut i samband med jubileet, och som tack blev jag inbjuden att delta. Jag tackade snabbt ja, och det ångrar jag verkligen inte.

De flesta studiedagar eller konferenser jag har deltagit i består av olika moment som intresserar mig olika mycket. Trots sömnbrist och förkylning har koncentrationen på topp hela dagen, den ena talaren avlöste den andra, den ena lika intressant som den andra. Vi fick lyssna på forskare, fackliga representanter, personer som varit engagerade i föreningen under dess 75-åriga historia, politiker och andra. De som gjorde starkast intryck på mig var följande:

• Gudrun Erickson, lektor vid GU. Arbetar med språkdidaktik, bedömning och nationella prov i engelska. Tänk den som fick jobba med henne och lära av henne! 
• Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Jag fick en härlig känsla av att det finns personer med makt som verkligen vill skolan och lärarna väl. 
• Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister (Fp). Hon fångade mig mest genom retoriken tror jag, vilken talare! Det hon sade var bra, men framför allt lyckades hon verkligen förmedla budskapet. 
• Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Det var första gången jag träffade Bo och det känns bra att det förbund jag själv representerar leds av en så lättsam men ändå allvarsam person. Förtroendegivande men ändå ödmjuk. Bra kombination. 
• Jörgen Tholin, universitetsdirektör som har en liten fot kvar i den pedagogiska forskningen. Härligt med höga chefer som ser vikten av att ha kvar koppling till den verksamhet de representerar. 
• Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund. Med lugn framtoning argumenterar hon tydligt och säkert för sina åsikter och får med oss på tåget. Hon vet vad hon tycker och är beredd att kämpa för att förbättra det hon kan. 

Listan skulle kunna göras ännu längre, det här är bara ett axplock. Jag fick också uppdraget att sammanfatta jubileet till medlemstidningen Lingua, så jag har skrivit ihop många sidor om vad som sades. Den som är medlem får läsa detta när tidningen dimper ner i brevlådan om några veckor.

Mitt bestående intryck från jubileet är att jag var stolt över att få träffa så många kloka människor, att få träffa dem, lyssna på dem och prata med dem. Och jag blev avundsjuk, jag vill ju också göra allt det där spännande de har gjort under sina karriärer. De är ju alla äldre än mig, vissa lite andra lite mer, och jag har tiden på min sida. Plötsligt ser jag vägar jag inte visste fanns och jag hoppas verkligen att det här kan tänkas öppna dörrar i längden. 

På kvällen firades med en fantastiskt trevlig middag där ett något mindre antal av deltagarna från dagen infann sig. Efter talrika tillbakablickar bad jag att få säga några ord. Jag ville blicka lite framåt, väcka en tanke om den utveckling som språklärarnas profession går mot. Jag presenterade begreppet "det utvidgade kollegiet", vilket några av deltagarna kände igen, och innan jag hade hunnit sätta mig igen hade jag en handfull nya följare på twitter (Anna Ekström, Jörgen Tholin och Bo Jansson!). En skål för det utvidgade kollegiet var välkommen en kväll då vi fick titta både framåt och bakåt i tiden.

Den här dagen ger mig energi! Jag älskar verkligen mitt yrkesval!