Modala hjälpverb à la Dylan William - en mycket inspirerad tyskalektion

Igår fick jag alltså ägna en heldag åt att lyssna på Dylan William. Mycket av det han nämnde har vi hört förut, vi har haft storföreläsningar med Christian Lundahl och Anna Karlefjärd under året, men nya nyanser och exempel är alltid bra. Vi gick därifrån otroligt inspirerade, och det mest fantastiska var att vi var där tillsammans, hela arbestlaget.

Jag håller på att lära mina 7or och mina 8or använda modala hjälpverb i tyskan. Jag har presenterat dem, eleverna har fått känna på dem och de har skapat enstaka egna meningar. Men det var tydligt att det inte riktigt satt sig. Så självklart blev jag inspirerad, och under förmiddagen satte jag ihop en helt ny lektion kring detta, inspirerad av William. Gjorde jag detta ensam? Åh, nej! Jag gjorde det tillsammans med min kära språklärarkollega, Anca. Även om hon inte kan så mycket tyska kunde vi bolla tankar, vilket lyfte min lektion flera steg till.

Så. Vad handlar det om? Jo, eleverna har alltså redan fått en introduktion till det här, men jag märkte att inte alla hängde med. Under gårdagen fick vi många gånger svara på frågor för att testa olika klassrumsexempel. Vi svarade aldrig genom att räcka upp handen, utan frågorna var flervalsfrågor och vi fick svara genom att visa upp fingrar. Ett exempel var en spansk mening som påvisade ett grammatiskt moment (placering och böjning av pronomen som indirekt objekt). Framför oss fanns fem exempel, och frågan var helt enkelt vilken av meningarna som var korrekt. Det här mönstret tog jag och applicerade på mina tyska verb. Efter detta gick vi vidare till att översätta meningar, men inte helt själva, utan med stöd från kamraterna. Den tredje delen hann vi inte med, men den får också plats här. Så här gjorde jag:

Steg 1. Flervalsfrågor
Eleverna fick se fyra eller fem varianter på frågor och fick frågan vilken av dem som var korrekt. När alla hade valt pratade vi igenom de olika alternativen, varför de var rätt, vad som var lurigt osv. Fokus här blir dels på böjningsformen på hjälpverbet, dels på placering och form av huvudverbet (som ska stå i infinitiv, sist i meningen). Efter någa exempel verkade alla vara med på hur det fungerade. Under tiden fick de lov att både tjuvtitta på varandras fingrar och det papper de fått med verbens uppställningar. Fokus var inte att testa, utan att lära!

Steg 2. Översättningsmeningar
Som nästa steg fick eleverna en svensk mening som skulle översättas till svenska. Först fick de individuellt försöka skriva ner den. När de fått ner en mening fick de parvis jämföra meningarna. De fick argumentera för sin sak tills de båda var nöjda och hade fått samma mening. Sedan ändrade vi grupperingarna, nu fick de sitta i grupper om tre (gruppen bestod idag av sex elever) och återigen jämföra. Ibland kom här nya insikter in i gruppen. Slutligen skulle vi få fram meningen på tavland. Ingen handuppräckning här, utan jag drog namn från mina lappar. En elev fick gå fram och skriva, och i det här läget betonade jag att de två anda i gruppen var lika "medskyldiga" om något blev fel, de hade kommit fram till det här tillsammans. Det gjorde att skrivandet inte blev lika nervöst, de stod ju inte ensamma vid tavlan. När en elev skrivit fick de andra uttala sig om meningen, en i taget, återigen drog jag namnlappar för att bestämma ordningen. Vi pratade igenom de olika alternativen och jag styrde dem till rätt svar.

Steg 3. Besvara en fråga
Det här steget hann vi inte med, utan det får bli en annan lektion. Tanken var att eleverna skulle få se en fråga på tyska och besvara den i skrift. De skulle sedan få jämföra i par, sedan i grupper om tre och slutligen skulle de alla få skriva sina meningar på tavlan. Vi skulle samtala om meningarna och lyfta fram olikheter. Frågorna var öppna nog att kunna generera väldigt olika svar, så många bra svar skulle kunna dyka upp.

Det jag upptäckte under lektionen var att eleverna talade om språket på ett sätt jag aldrig hört förut. Ett återkommande samtalsämne var huruvida det skulle vara bestämd artikel med framför substantiven i de olika meningarna, och vilket possessivt pronomen som skulle användas. Vissa lexikala svårigheter fanns också, men de insåg snart att de kunde fråga kompisarna om vad läxa och piano heter på tyska.

Jag har aldrig sett denna grupp så engagerad i en grammatikövning, och eleverna var på gott humör hela lektionen. Det fanns inga mobiler framme, för att det helt enkelt aldrig fanns tillfälle att titta på mobilen. Elevernas fokus var på ämnet, 100% av tiden. Jag gav en elev en spontan high five när han var den enda som listade ut att jag försökte luras genom att smyga in en bisats utan modala hjälpverb och jag tror att alla gick därifrån med känslan av att ha lärt sig något.

Är du nyfiken på att testa mitt upplägg? Filen hittar du här! Om du gör det, berätta gärna hur det tas emot av eleverna, hur det fungerade för dig och om du har några förbättringstankar. Vi utvecklas tillsammans!

Tack, Dylan William! Du har ändrat mitt sätt att undervisa grammatik!

Lektionstips från UR: Språkdidaktik med teknik

Sara Lövestam är en SFI-lärare som fått göra en filmserie som finns på UR. Det är tio korta lektioner på drygt 8 minuter/styck. Enkla tips för den som vill komma igång med teknik i språkundervisningen. Saras exempel är visserligen från hennes SFI-undervisning, men det går lätt att applicera dem på alla språk!

Här hittar du serien!

Och här är Saras hemsida!

En av lektionerna handlar om källkritik och wikipedia, en nyttig lektion för alla lärare!

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Mitt reportage från 75-årsjubileet

I början av november var jag i Stockholm för att delta vid firandet av Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum. I samband med det fick jag förtroendet att skriva om jubileet till föreningens medlemstidning, Lingua. Det reportage jag skrev finns nu att läsa på hemsidan. Hoppas det uppskattas!

Rhabarberbarbara

Den här filmen är inte ny, men den började nyligen cirkulera på sociala medier i veckan som gick. Inte nog med att den är rolig, den bygger på ord som är enkla att förstå om man har svenska som modersmål och med illustrationer förstår elever som bara läst tyska något år den utan några som helst problem.
Jag visade den för alla mina tyskaelever, år 6-9, och den gick hem i alla klasser. I år 6 fick jag gå igenom orden och i år 7 förklarade jag några ord. I år 8 och 9 behövdes det inte alls. Uppskattat inslag!

Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum

Lördagen 9/11 firades Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum i Riddarhuset i Stockholm. Genom ett bananskal på facebook råkade jag halka in på att skriva en text till den jubileumsskrift som gavs ut i samband med jubileet, och som tack blev jag inbjuden att delta. Jag tackade snabbt ja, och det ångrar jag verkligen inte.

De flesta studiedagar eller konferenser jag har deltagit i består av olika moment som intresserar mig olika mycket. Trots sömnbrist och förkylning har koncentrationen på topp hela dagen, den ena talaren avlöste den andra, den ena lika intressant som den andra. Vi fick lyssna på forskare, fackliga representanter, personer som varit engagerade i föreningen under dess 75-åriga historia, politiker och andra. De som gjorde starkast intryck på mig var följande:

• Gudrun Erickson, lektor vid GU. Arbetar med språkdidaktik, bedömning och nationella prov i engelska. Tänk den som fick jobba med henne och lära av henne! 
• Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Jag fick en härlig känsla av att det finns personer med makt som verkligen vill skolan och lärarna väl. 
• Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister (Fp). Hon fångade mig mest genom retoriken tror jag, vilken talare! Det hon sade var bra, men framför allt lyckades hon verkligen förmedla budskapet. 
• Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Det var första gången jag träffade Bo och det känns bra att det förbund jag själv representerar leds av en så lättsam men ändå allvarsam person. Förtroendegivande men ändå ödmjuk. Bra kombination. 
• Jörgen Tholin, universitetsdirektör som har en liten fot kvar i den pedagogiska forskningen. Härligt med höga chefer som ser vikten av att ha kvar koppling till den verksamhet de representerar. 
• Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund. Med lugn framtoning argumenterar hon tydligt och säkert för sina åsikter och får med oss på tåget. Hon vet vad hon tycker och är beredd att kämpa för att förbättra det hon kan. 

Listan skulle kunna göras ännu längre, det här är bara ett axplock. Jag fick också uppdraget att sammanfatta jubileet till medlemstidningen Lingua, så jag har skrivit ihop många sidor om vad som sades. Den som är medlem får läsa detta när tidningen dimper ner i brevlådan om några veckor.

Mitt bestående intryck från jubileet är att jag var stolt över att få träffa så många kloka människor, att få träffa dem, lyssna på dem och prata med dem. Och jag blev avundsjuk, jag vill ju också göra allt det där spännande de har gjort under sina karriärer. De är ju alla äldre än mig, vissa lite andra lite mer, och jag har tiden på min sida. Plötsligt ser jag vägar jag inte visste fanns och jag hoppas verkligen att det här kan tänkas öppna dörrar i längden. 

På kvällen firades med en fantastiskt trevlig middag där ett något mindre antal av deltagarna från dagen infann sig. Efter talrika tillbakablickar bad jag att få säga några ord. Jag ville blicka lite framåt, väcka en tanke om den utveckling som språklärarnas profession går mot. Jag presenterade begreppet "det utvidgade kollegiet", vilket några av deltagarna kände igen, och innan jag hade hunnit sätta mig igen hade jag en handfull nya följare på twitter (Anna Ekström, Jörgen Tholin och Bo Jansson!). En skål för det utvidgade kollegiet var välkommen en kväll då vi fick titta både framåt och bakåt i tiden.

Den här dagen ger mig energi! Jag älskar verkligen mitt yrkesval!

Stödmall - läsförståelse

Under föreläsningen om The Big Five med Göran Svanelid igår fick vi tips om olika metoder för att förenkla tankesättet för eleverna. En av dem var stödmallar, rutsystem där man hjälper eleverna att tänka systematiskt.
Vi började läsåret med analys av förra läsårets resultat och konstaterade att trots att vi satsat extra på läsförståelse behöver vi satsa ännu mer, elevernas djupförståelse måste bli ännu bättre. Jag utgår gärna från frågeorden men hade svårt att få till något konkret av mina tankar. Nu passade pusselbitarna ihop, och här är ett förslag på en stödmall för läsförståelse. Det kan handla om svenskämnet eller andra ämnen där man läser texter. Det kan handla om engelska och moderna språk, det kan handla om skönlitteratur och faktatexter.
Jag tar gärna emot respons från andra lärare, kom med kommentarer!

Analysmall

Denna mall kan du använda för att öva på att förstå en text eller för att förstå talat språk.

	Vem	Vad	Var	När	Hur	Varför
Fråga
Svar
Fråga
Svar
Fråga
Svar

Analysmall språkförståelse

Instruktioner

När du har läst en text, eller innan du börjar läsa, formulera frågor utifrån frågeorden. Försök sedan hitta svaren på frågorna i texten. Ibland kan det finnas flera frågor, och alltså flera svar, till samma frågeord. Du kanske kommer på en ny fråga när du skriver ett svar. Här kommer exempel på varje frågeord. Hitta gärna på egna frågeexempel, de här är bara några exempel och du har säkert flera bra förslag.

Vem

Vem handlar texten om? Texten handlar om Sara. Vem är Sara? Sara är en 12-årig tjej som gillar att spela fotboll. Vem träffar Sara? Sara träffar en ny kompis i skolan som heter Petra.

Märker du att frågorna leder till nya frågor? Då är det bara att fylla på pappret neråt. Behöver du flera papper får du självklart det av din lärare.

Vad

Vad handlar texten om? Texten handlar om två kompisar. Vad gör kompisarna? Kompisarna går i skolan ihop och spelar fotboll ihop. Vad är budskapet i texten? Budskapet i texten är att man kan ha flera kompisar samtidigt.

Frågorna om vad kan handla om enkla saker, som vad texten handlar om, men också lite djupare frågor som vad författarens budskap är. Kan du komma på fler frågor?

Var

Var utspelar sig berättelsen? I Sverige. I Göteborg. På Hisingen. Vid Sannegårdshamnen. I en lägenhet. I vardagsrummet. Vid middagsbordet.

På den här frågan kan man svara både stor och smått.

När

När utspelar sig berättelsen? I nutid. En söndag. På sommaren. Efter skolan.

Ibland finns det tydliga svar på den här frågan, men ibland får man tolka. Om det finns snö med utspelar den sig kanske på vintern, om man kan bada ute är det kanske sommar.

Hur

Hur gör de för att lösa bråket? Hur hade de annars kunna göra? Hur hade du gjort? Hur hade de löst problemet om du fick bestämma? Hur hade boken slutat om du hade skrivit den?

Frågorna om hur kan handla om många olika saker. Fundera gärna på andra möjliga sätt.

Varför

Varför blev de ovänner? Varför slutade boken som den gjorde?

Varför utspelar sig boken på vintern? Varför tror du författaren ville skriva just den här boken?

Frågorna som börjar med ordet varför är ofta de svåraste, men också de som ger de bästa svaren. Ofta får man tänka lite extra för att hitta bra svar på dem. Kanske behöver du prata med en kompis som har läst samma text innan du skriver ner ditt svar? Det får man göra, då lär man sig ännu mer.

Strategier för språkförståelse

Tidigare tipsade jag om strategier för språkproduktion, här kommer motsvarande tips för språkförståelse. Även om jag utgår från engelska och moderna språk fungerar tipsen i de flesta fall.
Lycka till!

Tyska: verbböjning i presens del 2: omljudsverb

Här kommer fortsättningen på tyska verb, nu är det omljudsverb som gäller.

Tyska: verbböjning i presens

Vill du ha en repetition av hur man böjer tyska verb? Här kommer en genomgång av de första gångerna.

Strategier för språkproduktion

I den här filmen tipsar jag om olika strategier som kan vara användbara när man ska tala eller skriva på ett språk man inte behärskar fullt ut. Hoppas den kan vara till hjälp!