Lektionstips från UR: Språkdidaktik med teknik

Sara Lövestam är en SFI-lärare som fått göra en filmserie som finns på UR. Det är tio korta lektioner på drygt 8 minuter/styck. Enkla tips för den som vill komma igång med teknik i språkundervisningen. Saras exempel är visserligen från hennes SFI-undervisning, men det går lätt att applicera dem på alla språk!

Här hittar du serien!

Och här är Saras hemsida!

En av lektionerna handlar om källkritik och wikipedia, en nyttig lektion för alla lärare!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.