Pearltrees - Around the World in Eight Months

Så är vår resa runt jorden slut och förhoppningsvis har mina 9or hunnit lära sig en hel del om den engelskspråkiga världen.
Det vi har arbetat med har jag samlat på pearltrees.com under året och nu finns en gedigen länksamling med lektionstips, socrative-koder och en del dokument. Här finns hela projektet samlat.
Hoppas att det kan inspirera någon!

Terminsslut med QR-koder

Så var det dags för terminens sista lektion. Eleverna vill inte sitta inne längre. Jag vill inte kämpa med att få deras uppmärksamhet. Alla vill ut i solskenet. Jag vill ha en ordentlig utvärdering. Jag vill att de ska använda engelskan även sista lektionen. Hur får vi ihop alla dessa parametrar? Så här!

1. Start - information

När eleverna kommer till klassrummet kommer de mötas av det här dokumentet, uppkopierat i lagom många exemplar, med en av siffrorna inringad. Tanken är att varje grupp börjat på olika frågor, så att alla inte går tillsammans. På pappret finns en QR-kod, dels för att eleverna ska lista ut vad de är och hur de fungerar innan de drar iväg, dels för att de kan få se informationen i filmversion. Filmen är inspelad med appen Tellagami i tre delar, dessa har jag sedan klippt ihop med iMovie och lagt upp på min youtube-kanal. Att sedan skapa en QR-kod är busenkelt.

2. Tipspromenad

Eleverna ska nu lista ut var de olika QR-koderna är gömda på skolgården genom att följa det rim på engelska som är ledtråden. Ett exempel är följande:

Close to the Birch Tree you’ll find the main gate,
if you don’t find the question, ask your mate.
If you smell red curry you’ve gone too far,
as well as if you’ve stumbled upon you principle’s car.

Björken är namnet på ett hus, och mellan Björken och personalparkeringen, där vår rektor brukar parkera, finns en grind, där koden kommer finnas. Går de förbi parkeringen kommer de till en liten thai-restaurang. 

När de hittar lappen med koden scannar de den med iPad eller smart telefon, och de kommer då till ett formulär skapat i Google Forms. Varje formulär berör en plats på vår resa runt jorden, och de får dels en eller två frågor om det innehåll vi berört (t.ex. "What is the national sport of Canada?"), dels en fråga för att utvärdera olika metoder jag testat under året. Dessa utvärderingsfrågor handlar nästan uteslutande om arbetet med iPads, jag vill verkligen att eleverna ska få uttrycka vad som fungerat bra och mindre bra. 

3. Avslut och metautvärdering

När eleverna svarat på frågorna från de nio olika QR-koderna leder sista ledtråden dem tillbaka till mig, och då får de utvärdera själva utvärderingen, både lektionen som helhet och hur det fungerar att arbeta med QR-koder. 

Den utvärderingen kan ni titta på här: 

Så kan en terminsavslutning se ut när man arbetar med teknik för att utveckla lärandet. Nu håller vi tummarna för att solen skiner och att eleverna tycker att formen är rolig!

Vad är en bra fråga?

I måndags fick en av mina klasser presentera sina arbeten om Indien för varandra. För att se till att de lyssna de på varandra tog jag till mig ett litet, men ack så bra tips från Dylan Wiliam: kräv att eleverna ska ställa frågor till varandra. Sagt och gjort: varje grupp skulle ställa en fråga efter varje presentation. Men vad ställde de för frågor? De hade ont om tid, en kort presentation att utgå från osv, förutsättningarna var inte optimala. Men ändå. "How old was Ghandi when he died?" "Where is Ghandi's grave?" Det fanns mer öppna frågor, men många av dem var inte det jag hade önskat. Jag rannsakade mig själv och insåg att jag som lärare måste lyfta kvalitetsaspekten gällande frågor med eleverna.

Idag började samma elever arbeta med Sydafrika. Jag frågade eleverna vad de ville veta om Sydafrika, vad vi kan lära oss, och bad alla formulera var sin fråga. Jag samlade frågorna i ett dokument som syntes på tavlan. När alla hade fått med var sin fråga började jag prata med dem om måndagens lektion. Vad är en öppen fråga? Vad är en stängd fråga? Vi bollade några tankar och jag bad dem fundera över vilka frågor som kan leda till att vi lär oss mycket.

Sedan reviderade vi frågorna. Varje elev fick revidera en fråga, ändra, lägga till osv. Frågan "When was South Africa colonized?" utökades till "When was South Africa colonized? Why and how? What did they use the colony for?". Alla var överens att det skulle vara mycket mer intressant att titta på orsaker, syfte och detaljer än att bara se ett årtal.

Vad ångrar jag med den här lektionen? Att jag inte genomförde den förrän nu!

Lektionstips från UR: Språkdidaktik med teknik

Sara Lövestam är en SFI-lärare som fått göra en filmserie som finns på UR. Det är tio korta lektioner på drygt 8 minuter/styck. Enkla tips för den som vill komma igång med teknik i språkundervisningen. Saras exempel är visserligen från hennes SFI-undervisning, men det går lätt att applicera dem på alla språk!

Här hittar du serien!

Och här är Saras hemsida!

En av lektionerna handlar om källkritik och wikipedia, en nyttig lektion för alla lärare!

Lektionstips Engelska: An American in Sweden

För ett antal år sedan sprang jag på en blogg av den roligare sorten. Det var en amerikan som bodde i Sverige och bloggade om sina upplevelser. Språket är verkligen autentiskt och väldigt informellt, vilket gör texten väldigt lätt att ta till sig.
Jag kontaktade bloggaren och bad att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gärna lät mig göra. Jag valde ut de avsnitt där han beskrev möten med svensk mat, som nyponsoppa, flädersaft, blodpudding och Djungelvrål. Jag skapade frågor till texterna som syftar till att både förstå innehållet och förstå vissa språkliga finurligheter. Det krävs en hel del strategier och omvärldskunskaper för att hänga med, det är svårt att förstå varför nyponsoppan plötsligt blir japansk om man inte känner till att Nippon är det japanska namnet för Japan, till exempel.

 

Jag har använt de här övningarna i många grupper och de lockar alltid fram skratt. Perfekt att lägga in på vårkanten, när elever och lärare är trötta.

Blog: American in Sweden part 1

Blog: American in Sweden part 2

Enjoy!

Ute på svag is: iBook i undervisningen

Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!

Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.

Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.

Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.

I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.

Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel. 

Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.

Lektionstips - superpowers

Den här bilden hittade jag i en facebook-grupp för lärare i veckan, och direkt insåg jag att den skulle kunna bli bra diskussionsunderlag. Jag skrev ut den, delade in mina 9or i par och gav dem order att bara prata engelska. Några försökte splinka undan och välja flera knappar, men instruktionen är tydlig - du får bara välja en!
När de diskuterat klart gick vi tillsammans igenom vilken de valt och varför. Jag hde skrivit upp färgerna på tavlan och snart fylldes på med namn. Inte en enda elev valde den rosa, men i övrigt fördelades namnen ganska jämnt. Det bästa var förklaringarna. Allt från bankrån och tjuvtittning på det motsatta könet i idrotten (genom att vara osynlig) till önskan om telekinesi (den grå knappen) för att kunna slippa resa sig ur soffan när man väl satt sig och inser att fjärrkontrollen ligger i andra ändan av rummet. Någon lyfte fram den variation som den gröna knappen innebär, en annan lyfte fram fysikaliska aspekter av de olika förmågorna.
Många skratt blev det, och mycket engelska fick de använt!

Vi kräver svar - upprop från engelsklärarna

Igår skrev Sara Bruun ihop ett blogginlägg som utgår från diskussioner i en facebookgrupp för engelsklärare. 

Genom detta blogginlägg kräver vi svar från Skolverket om vad som gäller. Jag infogar hela blogginlägget nedan. Länk till inlägget: http://www.bruunskolblogg.blogspot.se/2014/02/vi-kraver-svar.html

---------------------------------

Jag, Annika Sjödahl och Mia Smith är administratörer i gruppen på Facebook - Engelska 6-9.
I projektet #digiskol startade vi Textbanken. Hit kan man ansöka om medlemskap och därefter lägga upp texter i engelska och svenska för sambedömning. Idag är vi 109 lärare som är medlemmar.

Igår startade jag en diskussion i Engelskgruppen 6-9, där jag bad medlemmarna gå in och bedöma mina elevers texter. Eleverna går i årskurs 8. Vi började med att läsa om Nelson Mandela och elevernas uppgift var att skriva en argumenterande text till Sydafrikas regering om att Mandela måste släppas fri. Denna uppgift skrev eleverna tillsammans tre och tre. Till sin hjälp hade de en flippfilm med en stödstruktur om hur man skriver en sådan text. Detta var ett övningstillfälle. Därefter övergick vi till att läsa om Rosa Parks. Elevernas uppgift blev nu att enskilt skriva en argumenterande text om Rosa Parks. De hade fortfarande flippfilmen till sin hjälp.

Av dessa texter valde jag ut fyra stycken. Två valde jag för att försäkra mig om att det verkligen var så att eleverna skrev på en A nivå. De andra valde jag ut för att jag inte kunde bestämma mig för om de var E eller C nivå.

9 lärare svarade snabbt och lämnade in vilket betyg de tyckte texterna motsvarade.
Genast startade en diskussion om :

* Kan man sätta betyg på enskild skrivuppgift överhuvudtaget?
* Kan man sätta betyget B och D på enskild uppgift?

Diskussionen pågick i facebookgruppen under hela eftermiddagen och kvällen. Det visar sig att vi gör olika och att ingen vet vad som är rätt eller fel. Resultatet av bedömningen blev: 

Text 1 A C A A B A A A B

Text 2 A A A A A A A A A

Text 3 D D C C C C C C D

Text 4 D E C D D E E D C


En del är benhårda med att inte sätta B och D då de menar att dessa betyg endast kan sättas i slutet av terminen när läraren summerar terminen mot kunskapskraven för E, C och A.
De grundar detta på Skolverkets svar om betyg. Hela svaret finns HÄR. 

"I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven" 


Är en enskild skrivuppgift tillräckligt omfattande för att kunna knytas till kunskapskraven? Under kvällen svängde diskussionen in på att det visst måste vara ok att betygsätta en skrivuppgift med B och D för det gör man ju när man bedömer det nationella provet i engelska. Där kan man dessutom tex sätta D i nedre och övre delen...
Om nationella provet bedöms så och provet är vägledande måste det väl vara rätt att bedöma som provkonstruktörerna gör? 

Gårdagens och dagens diskussion i gruppen ledde till att vi konstaterar att riktlinjerna är otydliga och att NP inte stämmer överens med LGR11, eller gör det det?

Per Måhl konstaterar ganska kraftfullt i sin debattartikel i Lärarnas nyheter att proven är felkonstruerade. 

Vi, engelsklärare 6-9, kräver nu svar och tydliga riktlinjer. 

Vi vill att Skolverket omgående svarar på om det är förenligt med LGR 11 att sätta B och D på en enskild uppgift. 

Med vänlig hälsning

Engelsklärarna 6-9 

genom 

Sara Bruun
Kontakt: 0708/740733
               sarasv@hotmail.com

Lovskola: engelska med Puppet Pals

Idag har jag på lovskolan jobbat lite med engelska med två tjejer i år 4. De har arbetat med födelsedagar, så vi skrev en dialog som de fick dramatisera i Puppet Pals 2.

Visst blev det bra!

Att använda sig av autentiskt material - tips och förslag

Tack vare internet har man som lärare idag enorma mängder autentiskt material vid sina fingertoppar. Dock är internet gigantiskt, och det gäller att vara källkritisk och att sålla. Jag tänkte titta på några viktiga punkter och visa på ett exempel jag använde för någon vecka sedan.

Mitt exempel är från en engelskalektion med år 9. Vi reser runt jorden och har kommit till Kanada. Som diskussionsunderlag har jag hittat en videoblog på youtube: Top 15 Canadian Stereotypes. 

1. Källkritik
Är det material jag använder korrekt? Det här beror på vilken sorts text det handlar om.  I mitt fall handlar det inte fakta, utan något så subjektivt som stereotyper. Jag valde att använda materialet i det här fallet då jag själv har varit i Kanada flera gånger och har vänner där. Tack vare detta har jag tillräckligt med egna förkunskaper för att kunna hantera materialets innehåll. Hade det handlat om ett land där jag själv inte hade varit hade jag varit mer tveksam till materialet.
Om man väljer ett faktabaserat material måste man naturligtvis, precis som vi lär ut till eleverna, titta på hur tillförlitlig källan är, jämföra med andra källor osv.

2. Nivå 
Det svåra är att hitta material som ligger på en lagom hög nivå för eleverna. Hittar man material som är skapat för t.ex. amerikanska elever på engelska är säkert nivån på innehållet lagom, men språket kan vara för svårt. Här är det magkänsla som gäller. I mitt fall tyckte jag att en tonåring som talar utan manus hamnade på en lagom nivå. Att hon använder tydliga visuella exempel för att påvisa sina exempel (hon fimlar snön utanför fönstret, tar på sig en mössa, tänder och släcker ljuset osv) förstärker budskapet, och i några fall har hon lagt in skrivna ord för att förtydliga. De här aspekterna hjälpte mig i bedömningen att övningen var lagom svår för att utmana eleverna, men inte så svår att budskapet skulle gå dem förbi. 

3. Förberedelse
För att eleverna ska ha rätt ingång måste de förberedas på vad som kommer. I mitt exempel började vi med att prata om vad de redan visste om Kanada. Ingen av eleverna hade varit där, men visst kände de till att kanadensarna spelar hockey, och några trodde att Kanada skulle vara lite mer likt Sverige kulturmässigt än USA. Den bilden tog vi med oss när vi lyssnade, och visst kom det exempel som förstärkte detta. Ett annat sätt att förbereda sig är att presentera ord som förekommer i materialet.

4. Ödmjukhet
När man använder sig av autentiskt material måste man vara beredd på att det kommer dyka upp saker man själv som lärare inte har koll på. Dialektala ord är ett typexempel, i filmen pratas om en "tuque", vilket är det kanadensiska ordet för mössa. Det hade jag aldrig hört förut, och då är det bara att erkänna det för eleverna. Ännu en viktig lektion: det finns så stora dialektala variationer inom det engelska språket att ingen kan kunna alla ord.

5. Sharing is caring
När du hittar något autentiskt material som passar undervisningen, göm det inte på din kammare, sprid! Det fantastiska med internet är att lärare kan ta hjälp av varandra, sno varandras idéer, anpassa dem efter sina elevers förutsättningar och göra egna tolkningar. Men när man hittar något bra gäller det att dela med sig. Sharing is caring är det utvidgade kollegiets motto!

Around the World in Eight Months - Pearltree

I höstas publicerade jag filmen som inledde mina 9ors resa runt jorden.

Resan pågår för fullt, och just nu befinner vi oss i Kanada, för att snart ta oss över gränsen till USA.
Jag fick en förfrågan från en annan lärare om hur jag lagt upp arbetet, hon var nyfiken på att göra något liknande själv. Jag har ju tidigare tittat lite på Pearltrees, men inte riktigt kommit igång. Jag insåg att det här blir det perfekta användningsområdet, så nu har jag samlat allt vi hittills gjort i ett Pearltree om projektet. Länken har jag nu lagt ut på elevernas sida på vår lärplattform Hjärntorget, men tanken är också att den ska kunna spridas till andra lärare för inspiration.

Utöver anteckningar med beskrivningar av lektionsinnehåll, youtube-länkar till mina filmer och musikvideos finns dokument med anteckningar och uppgifter. Några anteckningar har också namnet på iPad-appar med. Det handlar om Heritage från Unesco, som jag använt för att vi ska titta på bilder från olika platser vi besöker och Socrative, där jag har lagt med länkar till de quiz jag skapat till de olika övningarna. 

Jag kommer fylla på mer efter hand, och några dokument vi har jobbat med finns på jobbdatorn, så de tillkommer i nästa vecka.

Hoppas det kan inspirera någon!

#Digiskol - så mycket på en gång (uppgift 7, 8 och 9)

Nu rullar det på när det gäller #digiskol. Resan från känslan av att jag nog inte kommer slutföra det till att det nog inte är så långt klart gick på ett dygn. Helt plötsligt lossnade det bara.

1. Mitt första mål handlade om att lära mig ladda upp film på Wikimedia Commons. Och det har jag gjort! Jag har lärt mig en hel del om upphovsrätt på vägen och laddade till slut upp en film som jag själv tycker är väldigt torr och tråkig, men jag fick väldigt positiv feedback, vilket värmde! Där ligger nu min film om verbböjning i presens på tyska!
   
2. Det andra steget har visat sig vara det mest ansträngande, men jag tror också att det kan vara det som ger mest i längden. Vi bygger upp en textbank för språklärare, svenska och engelska är språken i nuläget. Syftet är att utifrån texterna kunna diskutera formativ bedömning, något alla lärare behöver göra kontinuerligt. Som lärare kan man också få inspiration för uppgifter från andra lärare, och även elevexempel att visa upp för eleverna. Att ordna en vägg med elevexempel som eleverna får jämföra sin egen text med för att sedan själv bedöma vilken nivå texten ligger på är något vi gärna vill testa, men på en liten skola är det stor risk att eleverna listar ut vem som har skrivit texten, så möjligheten att låna texter från en annan skola öppnar verkligen dörrar.
   Vi har pratat mycket i en facebook-grupp, Digitala skollyftet formativ bedömning, men fastnade i strukturen. Jag skickade ut frågan på twitter och fick snabb respons med tips på personer som är bra på att använda wikispaces, som vi använder. Till slut fick vi hjälp av @AntonEk_ som gjorde en instruktionsfilm till oss. Med hjälp av den listade jag ut de saker som krånglade och fick ordning på det.
   Samma dag frågade jag några elever om lov att använda deras texter som exempel och lade ut mina första textexempel: fem elevexempel av en legend, skrivna av elever i år 9. Här kan ni titta in på vår wiki! I utvecklandet av det här har jag haft mycket kontakt med framför allt @SaraBruun3 som bloggar på http://www.bruunskolblogg.blogspot.se/och @annikasjodahl, med bloggen http://undervisaengelska.blogg.se/, kommunikationen är tät och mycket givande.
   Jag har också bollat en del tankar med mina närmsta kollegor, och min spansklärarkollega, @AncaLaProfe vill att vi ska skapa en likadan wiki för moderna språk. Det får bli nästa projekt!
   
3. Sedan hade vi #EdcampGBG ! Evenemanget var hur lyckat som helst. Gruppen som ordnade evenemanget kommunicerade huvudsakligen via en facebook-grupp men hade även två fysiska möten före Edcamp. Här har vi nya kontakter som vi kommer ha glädje av! Vi har en allmän grupp på facebook också, som är öppen för alla som är intresserade. Det finns redan ett nytt datum för nästa Edcamp och jag har föreslagit för min chef att vi kan testa formen vid lämpligt tillfälle inom vår stadsdel och erbjudit mig att leda detta, om intresse finns. 

Exit ticket:

När jag summerar det ser jag att jag har lärt mig massor. Jag tror inte att jag kommer ladda upp några större mängder på Wikimedia commons pga svårigheterna med upphovsrätt, men wikis kommer jag absolut att använda i fler områden framöver. Och Edcamp kommer jag absolut fortsätta arbeta med, i alla former som dyker upp!

Mitt reportage från 75-årsjubileet

I början av november var jag i Stockholm för att delta vid firandet av Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum. I samband med det fick jag förtroendet att skriva om jubileet till föreningens medlemstidning, Lingua. Det reportage jag skrev finns nu att läsa på hemsidan. Hoppas det uppskattas!

Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum

Lördagen 9/11 firades Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum i Riddarhuset i Stockholm. Genom ett bananskal på facebook råkade jag halka in på att skriva en text till den jubileumsskrift som gavs ut i samband med jubileet, och som tack blev jag inbjuden att delta. Jag tackade snabbt ja, och det ångrar jag verkligen inte.

De flesta studiedagar eller konferenser jag har deltagit i består av olika moment som intresserar mig olika mycket. Trots sömnbrist och förkylning har koncentrationen på topp hela dagen, den ena talaren avlöste den andra, den ena lika intressant som den andra. Vi fick lyssna på forskare, fackliga representanter, personer som varit engagerade i föreningen under dess 75-åriga historia, politiker och andra. De som gjorde starkast intryck på mig var följande:

• Gudrun Erickson, lektor vid GU. Arbetar med språkdidaktik, bedömning och nationella prov i engelska. Tänk den som fick jobba med henne och lära av henne! 
• Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Jag fick en härlig känsla av att det finns personer med makt som verkligen vill skolan och lärarna väl. 
• Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister (Fp). Hon fångade mig mest genom retoriken tror jag, vilken talare! Det hon sade var bra, men framför allt lyckades hon verkligen förmedla budskapet. 
• Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Det var första gången jag träffade Bo och det känns bra att det förbund jag själv representerar leds av en så lättsam men ändå allvarsam person. Förtroendegivande men ändå ödmjuk. Bra kombination. 
• Jörgen Tholin, universitetsdirektör som har en liten fot kvar i den pedagogiska forskningen. Härligt med höga chefer som ser vikten av att ha kvar koppling till den verksamhet de representerar. 
• Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund. Med lugn framtoning argumenterar hon tydligt och säkert för sina åsikter och får med oss på tåget. Hon vet vad hon tycker och är beredd att kämpa för att förbättra det hon kan. 

Listan skulle kunna göras ännu längre, det här är bara ett axplock. Jag fick också uppdraget att sammanfatta jubileet till medlemstidningen Lingua, så jag har skrivit ihop många sidor om vad som sades. Den som är medlem får läsa detta när tidningen dimper ner i brevlådan om några veckor.

Mitt bestående intryck från jubileet är att jag var stolt över att få träffa så många kloka människor, att få träffa dem, lyssna på dem och prata med dem. Och jag blev avundsjuk, jag vill ju också göra allt det där spännande de har gjort under sina karriärer. De är ju alla äldre än mig, vissa lite andra lite mer, och jag har tiden på min sida. Plötsligt ser jag vägar jag inte visste fanns och jag hoppas verkligen att det här kan tänkas öppna dörrar i längden. 

På kvällen firades med en fantastiskt trevlig middag där ett något mindre antal av deltagarna från dagen infann sig. Efter talrika tillbakablickar bad jag att få säga några ord. Jag ville blicka lite framåt, väcka en tanke om den utveckling som språklärarnas profession går mot. Jag presenterade begreppet "det utvidgade kollegiet", vilket några av deltagarna kände igen, och innan jag hade hunnit sätta mig igen hade jag en handfull nya följare på twitter (Anna Ekström, Jörgen Tholin och Bo Jansson!). En skål för det utvidgade kollegiet var välkommen en kväll då vi fick titta både framåt och bakåt i tiden.

Den här dagen ger mig energi! Jag älskar verkligen mitt yrkesval!

News - nyheter på svenska och engelska

I samarbete med min kollega Therése Lumberg har jag arbetat fram en mall/instruktion för att skriva nyhetsartiklar på både svenska och engelska. Mallen blev till en filmsom år 9 fick se idag.

Grunden till filmen är Theréses mall som jag har kompletterat med information från Wikipedia och Språktidningen, nummer 5, 2013.

När vi tittat på filmen diskuterade vi vad målande verb innebär och plockade fram goda exempel. Sedan tittade vi gemensamt på en artikel för att studera den. Följde rubriken riktlinjerna från filmen? På vilka sätt? Fanns det något om avvek? Var upplägget i brödtexten tydligt? Fanns det formuleringar i passivum? Passar de?

Eleverna fick sedan i grupper skapa bra rubriker enligt filmens riktlinjer. De skulle handla om Guy Fawkes Day och om temauppstarten vi hade i torsdags. Efter lite bearbetning kom det fram riktigt bra förslag: "Fawkes - caught, tortured and quartered", "Terror attack avoided".

Nästa steg blir att skriva egna artiklar!

Remember remember the fifth of November...

Jag älskar den delen av språkämnena som förr kallades realia, alltså det som handlar om kultur, traditioner och historia. Ofta kommer man på för sent att det är något på gång, men ibland passar det in. År 9 håller på med en resa runt jorden och är just nu i Storbritannien. Så passande att Guy Fawkes Night, eller Bonfire Night, råkar vara den här veckan. Det blir ett kort stop på en lektion och de får utforma det mycket själva.
Som introduktion till Storbritannien såg vi en film som eleverna fick svara på frågor om med hjälp av appen Socrative. Som avslutande fråga fick de tycka till om vad de ville veta mer om. Flera svarade traditioner och legender, så det här passar väl perfekt. Hoppas de gillar det!

Remember remember the fifth of November

Gunpowder, treason and plot. 

I see no reason why gunpowder, treason

should ever be forgot.... 

Avslutningsvis kör vi en liten exit ticket med hjälp av Socrative. Vill ni testa? SOC-2415435  Enjoy!

Fonetik med iPad och dator

I veckan har mina 9or för första gången fått möta fonetisk skrift. Vissa lärare arbetar väldigt mycket med det, själv berör jag det knappt alls i varken tyska eller engelska. När jag undervisade i franska lade jag mer energi på det av den enkla anledningen att stavningen och uttalet skiljer sig så markant åt i franska språket. De här skillnaderna mellan uttal och skrift finns ju också i engelskan, men då eleverna hör så mycket engelska i sin vardag blir behovet inte lika tydligt. Fonetik nämns inte i kursplanerna för engelska och moderna språk i Lgr11, men i det centrala innehållet finns en punkt som lyder "Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad."  Det tycker jag även kan handla om att kunna läsa ut den fonetiska skriften i en ordbok. Det blir ingen bedömning av det här och vi kommer inte lägga så mycket tid och energi på det, men eleverna får en chans att lära sig en strategi till, som de kan ha nytta av även i framtiden när de lär sig fler språk.

Jag introducerade ämnet med en kort film om uttal från BBC. Sedan tittade vi gemensamt på de fonetiska tecknen med hjälp av en bild på hemsida. Tecknen är klickbara och kopplade till ljudfiler, så vi kunde tillsammans lyssna på uttalet på varje ljud.
Nästa steg blev att ladda ner en ny app till våra iPads: Sounds: Pronunciation app från Macmillan.

I appen fick eleverna på egen hand försöka förstå vad de konstiga tecknen betydde, några försökte också på eget initiativ skriva egna tecken när de fick orden stavade, vilket är avsevärt svårare. Den funktionen fungerade dock bara får några elever, oklart varför.

När de hade fått ungefärlig koll på hur man skulle läsa ut dem gick de vidare till kartan med ljuden, där de själva fick klicka fram ljud. De testade att få appen att uttala deras namn på engelska och hitta roliga ord. 

Mitt syfte med lektionen: att eleverna ska kunna känna igen fonetisk skrift och kunna få någon vägledning av tecknen. Lyckades jag med det. Jodå, och med glada miner också!

Project of the year: AROUND THE WORLD IN EIGHT MONTHS

Today I revealed to my students in year 9 what we will do for the rest of the schoolyear:

Challenge - Lab Report

Some of my students want challenges in English. Rather than increase their workload I try to work English into the assignments they already have. My colleague Linda Callstam is a science teacher who worked at an English speaking school. Together we made these instructions and an LPP to go with them. 

How to write a lab report

Here are some instructions on how to write a lab report in English. Apart from showing your science teacher your skills in science you will also get to practice your writing skills in English.

In the curriculum for English one part of the text about writing focuses on “anpassning till syfte, mottagare och situation”. That is what you will focus on in this assignment. Here are a few pieces of advice to help you along:

·      In science texts the person doing things is often unimportant. Rather than stating that “Charlie filled the beaker with water”, the passive mode can be used: “The beaker was filled with water”.

·      Many terms and phrases are specific to your field of science. If you are unsure of which term to use, ask your science teacher if he or she knows which term is to be used in the specific context.

·      Different parts of the world use different units to measure time, weight, volume and other things. When discussing science, however, the SI-system is usually used: mm, ml and so on. If you are unsure, ask your teacher.

·      When you have finished your report, read it through once more. Are you sure your English teacher will understand everything? Does anything need to be clarified?

On the next page you will find instructions on how to write a lab report. Read them carefully, there are many useful words in the instructions that should be used when writing. You will also find an LPP as well as “kunskapskraven” in the end of this document.

Good luck!

How to write a lab report

Every lab report must consist of:

1.     Title: The title should indicate what the laboratory report is about.

2.     Aim: In one paragraph, explain the objectives, or purpose of the investigation.

3.     Hypothesis: State you hypothesis (=what you think will happen). Don’t change your hypothesis afterwards, remember that science is imperfect and we learn new information by trying new things. Your hypothesis won’t always be the same as the final result.

4.     Apparatus: This is a complete list of everything you needed to complete your experiment.

5.     Methods: This section is a detailed narrative describing the steps you completed during the lab. It is your procedure. Any random person should be able to read this section and duplicate your experiment. Write as if you are writing instructions for someone else to complete the lab.

6.     Results: In this part of the laboratory report, you organize and summarize the data generated by your experiment.

Data table: often something measured over time, a data table is used to represent the results of an experiment. Any numbers entered into the data table must be complete with units. Your table must also be labeled with a descriptive title.

7.     Conclusions: For every report you must answer the following questions in the conclusion section:
What does your data tell you about the experiment? Do you see any pattern in the experiment`
What happened in the experiment?
What did you learn from completing this experiment?

8.     Discussion/Analysis: In this section you must discuss and interpret the results of your investigation. It is important to reflect back on your hypothesis in this section.

Can you support your hypothesis? Must you reject it? Also, use this section to discuss any mistakes you may have made while performing the experiment. Finally, suggest how the investigation might have been improved.

Lokal pedagogisk planering i Engelska årskurs 7-9

Herrgårdsskolan VT - 2013

Arbetsområde/tema: Lab report Det centrala innehåll vi kommer att utgå ifrån: Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Det här ska vi göra: ·       Skriv en av de labrapporter du ska skriva i NO på engelska. Rapporten kommer att bedömas av både din NO-lärare och din engelskalärare. ·       En viktig del av denna uppgift är att du får en chans att utöka ditt ordförråd mot ett nytt område och att du utvecklas din förmåga att skriva olika sorters texter. Bedömning: ·       Bedömningen fokuserar här på den skriftliga förmågan, men för att kunna utföra uppgiften måste du först förstå instruktionerna i det här dokumentet, och då kommer även läsningen med. Läsförmågan bedöms dock ej separat.

Kunskapskrav:

För betyget E:	För betyget D:	För betyget C:	För betyget B:	För betyget A:
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lätttillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.	Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.	Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.	Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.	Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

Stödmall - läsförståelse

Under föreläsningen om The Big Five med Göran Svanelid igår fick vi tips om olika metoder för att förenkla tankesättet för eleverna. En av dem var stödmallar, rutsystem där man hjälper eleverna att tänka systematiskt.
Vi började läsåret med analys av förra läsårets resultat och konstaterade att trots att vi satsat extra på läsförståelse behöver vi satsa ännu mer, elevernas djupförståelse måste bli ännu bättre. Jag utgår gärna från frågeorden men hade svårt att få till något konkret av mina tankar. Nu passade pusselbitarna ihop, och här är ett förslag på en stödmall för läsförståelse. Det kan handla om svenskämnet eller andra ämnen där man läser texter. Det kan handla om engelska och moderna språk, det kan handla om skönlitteratur och faktatexter.
Jag tar gärna emot respons från andra lärare, kom med kommentarer!

Analysmall

Denna mall kan du använda för att öva på att förstå en text eller för att förstå talat språk.

	Vem	Vad	Var	När	Hur	Varför
Fråga
Svar
Fråga
Svar
Fråga
Svar

Analysmall språkförståelse

Instruktioner

När du har läst en text, eller innan du börjar läsa, formulera frågor utifrån frågeorden. Försök sedan hitta svaren på frågorna i texten. Ibland kan det finnas flera frågor, och alltså flera svar, till samma frågeord. Du kanske kommer på en ny fråga när du skriver ett svar. Här kommer exempel på varje frågeord. Hitta gärna på egna frågeexempel, de här är bara några exempel och du har säkert flera bra förslag.

Vem

Vem handlar texten om? Texten handlar om Sara. Vem är Sara? Sara är en 12-årig tjej som gillar att spela fotboll. Vem träffar Sara? Sara träffar en ny kompis i skolan som heter Petra.

Märker du att frågorna leder till nya frågor? Då är det bara att fylla på pappret neråt. Behöver du flera papper får du självklart det av din lärare.

Vad

Vad handlar texten om? Texten handlar om två kompisar. Vad gör kompisarna? Kompisarna går i skolan ihop och spelar fotboll ihop. Vad är budskapet i texten? Budskapet i texten är att man kan ha flera kompisar samtidigt.

Frågorna om vad kan handla om enkla saker, som vad texten handlar om, men också lite djupare frågor som vad författarens budskap är. Kan du komma på fler frågor?

Var

Var utspelar sig berättelsen? I Sverige. I Göteborg. På Hisingen. Vid Sannegårdshamnen. I en lägenhet. I vardagsrummet. Vid middagsbordet.

På den här frågan kan man svara både stor och smått.

När

När utspelar sig berättelsen? I nutid. En söndag. På sommaren. Efter skolan.

Ibland finns det tydliga svar på den här frågan, men ibland får man tolka. Om det finns snö med utspelar den sig kanske på vintern, om man kan bada ute är det kanske sommar.

Hur

Hur gör de för att lösa bråket? Hur hade de annars kunna göra? Hur hade du gjort? Hur hade de löst problemet om du fick bestämma? Hur hade boken slutat om du hade skrivit den?

Frågorna om hur kan handla om många olika saker. Fundera gärna på andra möjliga sätt.

Varför

Varför blev de ovänner? Varför slutade boken som den gjorde?

Varför utspelar sig boken på vintern? Varför tror du författaren ville skriva just den här boken?

Frågorna som börjar med ordet varför är ofta de svåraste, men också de som ger de bästa svaren. Ofta får man tänka lite extra för att hitta bra svar på dem. Kanske behöver du prata med en kompis som har läst samma text innan du skriver ner ditt svar? Det får man göra, då lär man sig ännu mer.