Kollegialt lärande är grejen! Hurra, Metro!

Hurra för Metro som lyfter det kollegiala lärandet i skolans värld! #edcamp #skolchatt och #digiskol lyfts som exempel, underbart! Jag önskar att arbetsgivare inom alla de elva förvaltningar i Göteborg som hanterar skolan ser vikten av detta! 

Artikeln finns också på nätet, så klart!

Påminner om #edcampspråk 17/6 på Folkuniversitetet! Anmäl er via den här länken!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.

Vi kräver svar - upprop från engelsklärarna

Igår skrev Sara Bruun ihop ett blogginlägg som utgår från diskussioner i en facebookgrupp för engelsklärare. 

Genom detta blogginlägg kräver vi svar från Skolverket om vad som gäller. Jag infogar hela blogginlägget nedan. Länk till inlägget: http://www.bruunskolblogg.blogspot.se/2014/02/vi-kraver-svar.html

---------------------------------

Jag, Annika Sjödahl och Mia Smith är administratörer i gruppen på Facebook - Engelska 6-9.
I projektet #digiskol startade vi Textbanken. Hit kan man ansöka om medlemskap och därefter lägga upp texter i engelska och svenska för sambedömning. Idag är vi 109 lärare som är medlemmar.

Igår startade jag en diskussion i Engelskgruppen 6-9, där jag bad medlemmarna gå in och bedöma mina elevers texter. Eleverna går i årskurs 8. Vi började med att läsa om Nelson Mandela och elevernas uppgift var att skriva en argumenterande text till Sydafrikas regering om att Mandela måste släppas fri. Denna uppgift skrev eleverna tillsammans tre och tre. Till sin hjälp hade de en flippfilm med en stödstruktur om hur man skriver en sådan text. Detta var ett övningstillfälle. Därefter övergick vi till att läsa om Rosa Parks. Elevernas uppgift blev nu att enskilt skriva en argumenterande text om Rosa Parks. De hade fortfarande flippfilmen till sin hjälp.

Av dessa texter valde jag ut fyra stycken. Två valde jag för att försäkra mig om att det verkligen var så att eleverna skrev på en A nivå. De andra valde jag ut för att jag inte kunde bestämma mig för om de var E eller C nivå.

9 lärare svarade snabbt och lämnade in vilket betyg de tyckte texterna motsvarade.
Genast startade en diskussion om :

* Kan man sätta betyg på enskild skrivuppgift överhuvudtaget?
* Kan man sätta betyget B och D på enskild uppgift?

Diskussionen pågick i facebookgruppen under hela eftermiddagen och kvällen. Det visar sig att vi gör olika och att ingen vet vad som är rätt eller fel. Resultatet av bedömningen blev: 

Text 1 A C A A B A A A B

Text 2 A A A A A A A A A

Text 3 D D C C C C C C D

Text 4 D E C D D E E D C


En del är benhårda med att inte sätta B och D då de menar att dessa betyg endast kan sättas i slutet av terminen när läraren summerar terminen mot kunskapskraven för E, C och A.
De grundar detta på Skolverkets svar om betyg. Hela svaret finns HÄR. 

"I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven" 


Är en enskild skrivuppgift tillräckligt omfattande för att kunna knytas till kunskapskraven? Under kvällen svängde diskussionen in på att det visst måste vara ok att betygsätta en skrivuppgift med B och D för det gör man ju när man bedömer det nationella provet i engelska. Där kan man dessutom tex sätta D i nedre och övre delen...
Om nationella provet bedöms så och provet är vägledande måste det väl vara rätt att bedöma som provkonstruktörerna gör? 

Gårdagens och dagens diskussion i gruppen ledde till att vi konstaterar att riktlinjerna är otydliga och att NP inte stämmer överens med LGR11, eller gör det det?

Per Måhl konstaterar ganska kraftfullt i sin debattartikel i Lärarnas nyheter att proven är felkonstruerade. 

Vi, engelsklärare 6-9, kräver nu svar och tydliga riktlinjer. 

Vi vill att Skolverket omgående svarar på om det är förenligt med LGR 11 att sätta B och D på en enskild uppgift. 

Med vänlig hälsning

Engelsklärarna 6-9 

genom 

Sara Bruun
Kontakt: 0708/740733
               sarasv@hotmail.com

Att använda sig av autentiskt material - tips och förslag

Tack vare internet har man som lärare idag enorma mängder autentiskt material vid sina fingertoppar. Dock är internet gigantiskt, och det gäller att vara källkritisk och att sålla. Jag tänkte titta på några viktiga punkter och visa på ett exempel jag använde för någon vecka sedan.

Mitt exempel är från en engelskalektion med år 9. Vi reser runt jorden och har kommit till Kanada. Som diskussionsunderlag har jag hittat en videoblog på youtube: Top 15 Canadian Stereotypes. 

1. Källkritik
Är det material jag använder korrekt? Det här beror på vilken sorts text det handlar om.  I mitt fall handlar det inte fakta, utan något så subjektivt som stereotyper. Jag valde att använda materialet i det här fallet då jag själv har varit i Kanada flera gånger och har vänner där. Tack vare detta har jag tillräckligt med egna förkunskaper för att kunna hantera materialets innehåll. Hade det handlat om ett land där jag själv inte hade varit hade jag varit mer tveksam till materialet.
Om man väljer ett faktabaserat material måste man naturligtvis, precis som vi lär ut till eleverna, titta på hur tillförlitlig källan är, jämföra med andra källor osv.

2. Nivå 
Det svåra är att hitta material som ligger på en lagom hög nivå för eleverna. Hittar man material som är skapat för t.ex. amerikanska elever på engelska är säkert nivån på innehållet lagom, men språket kan vara för svårt. Här är det magkänsla som gäller. I mitt fall tyckte jag att en tonåring som talar utan manus hamnade på en lagom nivå. Att hon använder tydliga visuella exempel för att påvisa sina exempel (hon fimlar snön utanför fönstret, tar på sig en mössa, tänder och släcker ljuset osv) förstärker budskapet, och i några fall har hon lagt in skrivna ord för att förtydliga. De här aspekterna hjälpte mig i bedömningen att övningen var lagom svår för att utmana eleverna, men inte så svår att budskapet skulle gå dem förbi. 

3. Förberedelse
För att eleverna ska ha rätt ingång måste de förberedas på vad som kommer. I mitt exempel började vi med att prata om vad de redan visste om Kanada. Ingen av eleverna hade varit där, men visst kände de till att kanadensarna spelar hockey, och några trodde att Kanada skulle vara lite mer likt Sverige kulturmässigt än USA. Den bilden tog vi med oss när vi lyssnade, och visst kom det exempel som förstärkte detta. Ett annat sätt att förbereda sig är att presentera ord som förekommer i materialet.

4. Ödmjukhet
När man använder sig av autentiskt material måste man vara beredd på att det kommer dyka upp saker man själv som lärare inte har koll på. Dialektala ord är ett typexempel, i filmen pratas om en "tuque", vilket är det kanadensiska ordet för mössa. Det hade jag aldrig hört förut, och då är det bara att erkänna det för eleverna. Ännu en viktig lektion: det finns så stora dialektala variationer inom det engelska språket att ingen kan kunna alla ord.

5. Sharing is caring
När du hittar något autentiskt material som passar undervisningen, göm det inte på din kammare, sprid! Det fantastiska med internet är att lärare kan ta hjälp av varandra, sno varandras idéer, anpassa dem efter sina elevers förutsättningar och göra egna tolkningar. Men när man hittar något bra gäller det att dela med sig. Sharing is caring är det utvidgade kollegiets motto!

Mitt reportage från 75-årsjubileet

I början av november var jag i Stockholm för att delta vid firandet av Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum. I samband med det fick jag förtroendet att skriva om jubileet till föreningens medlemstidning, Lingua. Det reportage jag skrev finns nu att läsa på hemsidan. Hoppas det uppskattas!

Läsning - en uppmaning

Den här bilden dök upp på twitter i veckan, och jag har spridit den via facebook. Den sprids som en löpeld, för alla vet hur viktigt det är.

Det jag som lärare ser är att en del elever är inriktade på en viss sorts texter men har svårt med bredden. En del elever som älskar skönlitteratur har problem med mer formella texter, andra gillar fakta men gillar inte att skriva skönlitterärt osv. Som förälder vill jag förmedla skönlitteraturens fantastiska värld till mitt barn av fler anledningar än bara de språkliga, det är en glödje att få gå in i bokens värld. Men jag vill också lära honom annat när han blir större. Jag tänker på nyheter, faktatexter och allt annat. Det är inte så sannolikt att vi kommer ha en papperstidning hemma när Adrian börjar läsa (det har vi inte idag heller), men formen för läsandet får komma den dagen utifrån de förutsättningar som finns då. Men läsa ska vi göra, det kan jag lova. Det gör vi redan idag!

Edcamp Göteborg

Vi ska ha Edcamp på Schillerska den femtonde januari, en gratis knytkonferens där lärare och andra skolintresserade träffas och pratar om det man vill. Det är gratis och roligt, men för att det ska bli bra måste man få dit människor. Vi sprider budskapet via sociala medier som twitter och facebook och försöker få intresserade att bjuda med vänner och kollegor. Trycket verkar vara högt och vi har redan börjat prata om att skriva ut maxantal. Otroligt kul att så många är intresserade!

Här finns ett anmälningsformulär med information. Vi har också en facebook-grupp. Det finns också en officiell hemsidan: edcamp.se.

Så, alla lärare, rektorer och skolintresserade i Göteborg med omnejd: kom på Edcamp och sprid ryktet!

Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum

Lördagen 9/11 firades Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum i Riddarhuset i Stockholm. Genom ett bananskal på facebook råkade jag halka in på att skriva en text till den jubileumsskrift som gavs ut i samband med jubileet, och som tack blev jag inbjuden att delta. Jag tackade snabbt ja, och det ångrar jag verkligen inte.

De flesta studiedagar eller konferenser jag har deltagit i består av olika moment som intresserar mig olika mycket. Trots sömnbrist och förkylning har koncentrationen på topp hela dagen, den ena talaren avlöste den andra, den ena lika intressant som den andra. Vi fick lyssna på forskare, fackliga representanter, personer som varit engagerade i föreningen under dess 75-åriga historia, politiker och andra. De som gjorde starkast intryck på mig var följande:

• Gudrun Erickson, lektor vid GU. Arbetar med språkdidaktik, bedömning och nationella prov i engelska. Tänk den som fick jobba med henne och lära av henne! 
• Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Jag fick en härlig känsla av att det finns personer med makt som verkligen vill skolan och lärarna väl. 
• Birgitta Ohlsson, EU- och demokratiminister (Fp). Hon fångade mig mest genom retoriken tror jag, vilken talare! Det hon sade var bra, men framför allt lyckades hon verkligen förmedla budskapet. 
• Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Det var första gången jag träffade Bo och det känns bra att det förbund jag själv representerar leds av en så lättsam men ändå allvarsam person. Förtroendegivande men ändå ödmjuk. Bra kombination. 
• Jörgen Tholin, universitetsdirektör som har en liten fot kvar i den pedagogiska forskningen. Härligt med höga chefer som ser vikten av att ha kvar koppling till den verksamhet de representerar. 
• Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund. Med lugn framtoning argumenterar hon tydligt och säkert för sina åsikter och får med oss på tåget. Hon vet vad hon tycker och är beredd att kämpa för att förbättra det hon kan. 

Listan skulle kunna göras ännu längre, det här är bara ett axplock. Jag fick också uppdraget att sammanfatta jubileet till medlemstidningen Lingua, så jag har skrivit ihop många sidor om vad som sades. Den som är medlem får läsa detta när tidningen dimper ner i brevlådan om några veckor.

Mitt bestående intryck från jubileet är att jag var stolt över att få träffa så många kloka människor, att få träffa dem, lyssna på dem och prata med dem. Och jag blev avundsjuk, jag vill ju också göra allt det där spännande de har gjort under sina karriärer. De är ju alla äldre än mig, vissa lite andra lite mer, och jag har tiden på min sida. Plötsligt ser jag vägar jag inte visste fanns och jag hoppas verkligen att det här kan tänkas öppna dörrar i längden. 

På kvällen firades med en fantastiskt trevlig middag där ett något mindre antal av deltagarna från dagen infann sig. Efter talrika tillbakablickar bad jag att få säga några ord. Jag ville blicka lite framåt, väcka en tanke om den utveckling som språklärarnas profession går mot. Jag presenterade begreppet "det utvidgade kollegiet", vilket några av deltagarna kände igen, och innan jag hade hunnit sätta mig igen hade jag en handfull nya följare på twitter (Anna Ekström, Jörgen Tholin och Bo Jansson!). En skål för det utvidgade kollegiet var välkommen en kväll då vi fick titta både framåt och bakåt i tiden.

Den här dagen ger mig energi! Jag älskar verkligen mitt yrkesval!

News - nyheter på svenska och engelska

I samarbete med min kollega Therése Lumberg har jag arbetat fram en mall/instruktion för att skriva nyhetsartiklar på både svenska och engelska. Mallen blev till en filmsom år 9 fick se idag.

Grunden till filmen är Theréses mall som jag har kompletterat med information från Wikipedia och Språktidningen, nummer 5, 2013.

När vi tittat på filmen diskuterade vi vad målande verb innebär och plockade fram goda exempel. Sedan tittade vi gemensamt på en artikel för att studera den. Följde rubriken riktlinjerna från filmen? På vilka sätt? Fanns det något om avvek? Var upplägget i brödtexten tydligt? Fanns det formuleringar i passivum? Passar de?

Eleverna fick sedan i grupper skapa bra rubriker enligt filmens riktlinjer. De skulle handla om Guy Fawkes Day och om temauppstarten vi hade i torsdags. Efter lite bearbetning kom det fram riktigt bra förslag: "Fawkes - caught, tortured and quartered", "Terror attack avoided".

Nästa steg blir att skriva egna artiklar!

Remember remember the fifth of November...

Jag älskar den delen av språkämnena som förr kallades realia, alltså det som handlar om kultur, traditioner och historia. Ofta kommer man på för sent att det är något på gång, men ibland passar det in. År 9 håller på med en resa runt jorden och är just nu i Storbritannien. Så passande att Guy Fawkes Night, eller Bonfire Night, råkar vara den här veckan. Det blir ett kort stop på en lektion och de får utforma det mycket själva.
Som introduktion till Storbritannien såg vi en film som eleverna fick svara på frågor om med hjälp av appen Socrative. Som avslutande fråga fick de tycka till om vad de ville veta mer om. Flera svarade traditioner och legender, så det här passar väl perfekt. Hoppas de gillar det!

Remember remember the fifth of November

Gunpowder, treason and plot. 

I see no reason why gunpowder, treason

should ever be forgot.... 

Avslutningsvis kör vi en liten exit ticket med hjälp av Socrative. Vill ni testa? SOC-2415435  Enjoy!

Mina ledord genom läraryrket

Därför måste vi även ha ämnesfortbildning för lärare. Därför måste vi alltid fortsätta prata om vad vi gör och varför vi gör det. Därför måste vi älska det vi gör. Därför måste vi få tid för att prata med varandra. Därför måste vi få tid att se till att hålla elden levande för varandra.

Fonetik med iPad och dator

I veckan har mina 9or för första gången fått möta fonetisk skrift. Vissa lärare arbetar väldigt mycket med det, själv berör jag det knappt alls i varken tyska eller engelska. När jag undervisade i franska lade jag mer energi på det av den enkla anledningen att stavningen och uttalet skiljer sig så markant åt i franska språket. De här skillnaderna mellan uttal och skrift finns ju också i engelskan, men då eleverna hör så mycket engelska i sin vardag blir behovet inte lika tydligt. Fonetik nämns inte i kursplanerna för engelska och moderna språk i Lgr11, men i det centrala innehållet finns en punkt som lyder "Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad."  Det tycker jag även kan handla om att kunna läsa ut den fonetiska skriften i en ordbok. Det blir ingen bedömning av det här och vi kommer inte lägga så mycket tid och energi på det, men eleverna får en chans att lära sig en strategi till, som de kan ha nytta av även i framtiden när de lär sig fler språk.

Jag introducerade ämnet med en kort film om uttal från BBC. Sedan tittade vi gemensamt på de fonetiska tecknen med hjälp av en bild på hemsida. Tecknen är klickbara och kopplade till ljudfiler, så vi kunde tillsammans lyssna på uttalet på varje ljud.
Nästa steg blev att ladda ner en ny app till våra iPads: Sounds: Pronunciation app från Macmillan.

I appen fick eleverna på egen hand försöka förstå vad de konstiga tecknen betydde, några försökte också på eget initiativ skriva egna tecken när de fick orden stavade, vilket är avsevärt svårare. Den funktionen fungerade dock bara får några elever, oklart varför.

När de hade fått ungefärlig koll på hur man skulle läsa ut dem gick de vidare till kartan med ljuden, där de själva fick klicka fram ljud. De testade att få appen att uttala deras namn på engelska och hitta roliga ord. 

Mitt syfte med lektionen: att eleverna ska kunna känna igen fonetisk skrift och kunna få någon vägledning av tecknen. Lyckades jag med det. Jodå, och med glada miner också!

Lässtrategier - någon annans filmer

Jag ramlade på några videoscribe-filmer om lässtrategier som jag tyckte var otroligt tydliga och bra. Titta gärna på dem! Det är Susanne Nystedt (@SusanneNystedt på twitter) från Borås som ligger bakom dem.

Project of the year: AROUND THE WORLD IN EIGHT MONTHS

Today I revealed to my students in year 9 what we will do for the rest of the schoolyear:

Challenge - Lab Report

Some of my students want challenges in English. Rather than increase their workload I try to work English into the assignments they already have. My colleague Linda Callstam is a science teacher who worked at an English speaking school. Together we made these instructions and an LPP to go with them. 

How to write a lab report

Here are some instructions on how to write a lab report in English. Apart from showing your science teacher your skills in science you will also get to practice your writing skills in English.

In the curriculum for English one part of the text about writing focuses on “anpassning till syfte, mottagare och situation”. That is what you will focus on in this assignment. Here are a few pieces of advice to help you along:

·      In science texts the person doing things is often unimportant. Rather than stating that “Charlie filled the beaker with water”, the passive mode can be used: “The beaker was filled with water”.

·      Many terms and phrases are specific to your field of science. If you are unsure of which term to use, ask your science teacher if he or she knows which term is to be used in the specific context.

·      Different parts of the world use different units to measure time, weight, volume and other things. When discussing science, however, the SI-system is usually used: mm, ml and so on. If you are unsure, ask your teacher.

·      When you have finished your report, read it through once more. Are you sure your English teacher will understand everything? Does anything need to be clarified?

On the next page you will find instructions on how to write a lab report. Read them carefully, there are many useful words in the instructions that should be used when writing. You will also find an LPP as well as “kunskapskraven” in the end of this document.

Good luck!

How to write a lab report

Every lab report must consist of:

1.     Title: The title should indicate what the laboratory report is about.

2.     Aim: In one paragraph, explain the objectives, or purpose of the investigation.

3.     Hypothesis: State you hypothesis (=what you think will happen). Don’t change your hypothesis afterwards, remember that science is imperfect and we learn new information by trying new things. Your hypothesis won’t always be the same as the final result.

4.     Apparatus: This is a complete list of everything you needed to complete your experiment.

5.     Methods: This section is a detailed narrative describing the steps you completed during the lab. It is your procedure. Any random person should be able to read this section and duplicate your experiment. Write as if you are writing instructions for someone else to complete the lab.

6.     Results: In this part of the laboratory report, you organize and summarize the data generated by your experiment.

Data table: often something measured over time, a data table is used to represent the results of an experiment. Any numbers entered into the data table must be complete with units. Your table must also be labeled with a descriptive title.

7.     Conclusions: For every report you must answer the following questions in the conclusion section:
What does your data tell you about the experiment? Do you see any pattern in the experiment`
What happened in the experiment?
What did you learn from completing this experiment?

8.     Discussion/Analysis: In this section you must discuss and interpret the results of your investigation. It is important to reflect back on your hypothesis in this section.

Can you support your hypothesis? Must you reject it? Also, use this section to discuss any mistakes you may have made while performing the experiment. Finally, suggest how the investigation might have been improved.

Lokal pedagogisk planering i Engelska årskurs 7-9

Herrgårdsskolan VT - 2013

Arbetsområde/tema: Lab report Det centrala innehåll vi kommer att utgå ifrån: Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Det här ska vi göra: ·       Skriv en av de labrapporter du ska skriva i NO på engelska. Rapporten kommer att bedömas av både din NO-lärare och din engelskalärare. ·       En viktig del av denna uppgift är att du får en chans att utöka ditt ordförråd mot ett nytt område och att du utvecklas din förmåga att skriva olika sorters texter. Bedömning: ·       Bedömningen fokuserar här på den skriftliga förmågan, men för att kunna utföra uppgiften måste du först förstå instruktionerna i det här dokumentet, och då kommer även läsningen med. Läsförmågan bedöms dock ej separat.

Kunskapskrav:

För betyget E:	För betyget D:	För betyget C:	För betyget B:	För betyget A:
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lätttillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.	Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.	Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.	Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.	Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.