Pearltrees - Around the World in Eight Months

Så är vår resa runt jorden slut och förhoppningsvis har mina 9or hunnit lära sig en hel del om den engelskspråkiga världen.
Det vi har arbetat med har jag samlat på pearltrees.com under året och nu finns en gedigen länksamling med lektionstips, socrative-koder och en del dokument. Här finns hela projektet samlat.
Hoppas att det kan inspirera någon!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.

Att använda sig av autentiskt material - tips och förslag

Tack vare internet har man som lärare idag enorma mängder autentiskt material vid sina fingertoppar. Dock är internet gigantiskt, och det gäller att vara källkritisk och att sålla. Jag tänkte titta på några viktiga punkter och visa på ett exempel jag använde för någon vecka sedan.

Mitt exempel är från en engelskalektion med år 9. Vi reser runt jorden och har kommit till Kanada. Som diskussionsunderlag har jag hittat en videoblog på youtube: Top 15 Canadian Stereotypes. 

1. Källkritik
Är det material jag använder korrekt? Det här beror på vilken sorts text det handlar om.  I mitt fall handlar det inte fakta, utan något så subjektivt som stereotyper. Jag valde att använda materialet i det här fallet då jag själv har varit i Kanada flera gånger och har vänner där. Tack vare detta har jag tillräckligt med egna förkunskaper för att kunna hantera materialets innehåll. Hade det handlat om ett land där jag själv inte hade varit hade jag varit mer tveksam till materialet.
Om man väljer ett faktabaserat material måste man naturligtvis, precis som vi lär ut till eleverna, titta på hur tillförlitlig källan är, jämföra med andra källor osv.

2. Nivå 
Det svåra är att hitta material som ligger på en lagom hög nivå för eleverna. Hittar man material som är skapat för t.ex. amerikanska elever på engelska är säkert nivån på innehållet lagom, men språket kan vara för svårt. Här är det magkänsla som gäller. I mitt fall tyckte jag att en tonåring som talar utan manus hamnade på en lagom nivå. Att hon använder tydliga visuella exempel för att påvisa sina exempel (hon fimlar snön utanför fönstret, tar på sig en mössa, tänder och släcker ljuset osv) förstärker budskapet, och i några fall har hon lagt in skrivna ord för att förtydliga. De här aspekterna hjälpte mig i bedömningen att övningen var lagom svår för att utmana eleverna, men inte så svår att budskapet skulle gå dem förbi. 

3. Förberedelse
För att eleverna ska ha rätt ingång måste de förberedas på vad som kommer. I mitt exempel började vi med att prata om vad de redan visste om Kanada. Ingen av eleverna hade varit där, men visst kände de till att kanadensarna spelar hockey, och några trodde att Kanada skulle vara lite mer likt Sverige kulturmässigt än USA. Den bilden tog vi med oss när vi lyssnade, och visst kom det exempel som förstärkte detta. Ett annat sätt att förbereda sig är att presentera ord som förekommer i materialet.

4. Ödmjukhet
När man använder sig av autentiskt material måste man vara beredd på att det kommer dyka upp saker man själv som lärare inte har koll på. Dialektala ord är ett typexempel, i filmen pratas om en "tuque", vilket är det kanadensiska ordet för mössa. Det hade jag aldrig hört förut, och då är det bara att erkänna det för eleverna. Ännu en viktig lektion: det finns så stora dialektala variationer inom det engelska språket att ingen kan kunna alla ord.

5. Sharing is caring
När du hittar något autentiskt material som passar undervisningen, göm det inte på din kammare, sprid! Det fantastiska med internet är att lärare kan ta hjälp av varandra, sno varandras idéer, anpassa dem efter sina elevers förutsättningar och göra egna tolkningar. Men när man hittar något bra gäller det att dela med sig. Sharing is caring är det utvidgade kollegiets motto!

Stödmall - läsförståelse

Under föreläsningen om The Big Five med Göran Svanelid igår fick vi tips om olika metoder för att förenkla tankesättet för eleverna. En av dem var stödmallar, rutsystem där man hjälper eleverna att tänka systematiskt.
Vi började läsåret med analys av förra läsårets resultat och konstaterade att trots att vi satsat extra på läsförståelse behöver vi satsa ännu mer, elevernas djupförståelse måste bli ännu bättre. Jag utgår gärna från frågeorden men hade svårt att få till något konkret av mina tankar. Nu passade pusselbitarna ihop, och här är ett förslag på en stödmall för läsförståelse. Det kan handla om svenskämnet eller andra ämnen där man läser texter. Det kan handla om engelska och moderna språk, det kan handla om skönlitteratur och faktatexter.
Jag tar gärna emot respons från andra lärare, kom med kommentarer!

Analysmall

Denna mall kan du använda för att öva på att förstå en text eller för att förstå talat språk.

	Vem	Vad	Var	När	Hur	Varför
Fråga
Svar
Fråga
Svar
Fråga
Svar

Analysmall språkförståelse

Instruktioner

När du har läst en text, eller innan du börjar läsa, formulera frågor utifrån frågeorden. Försök sedan hitta svaren på frågorna i texten. Ibland kan det finnas flera frågor, och alltså flera svar, till samma frågeord. Du kanske kommer på en ny fråga när du skriver ett svar. Här kommer exempel på varje frågeord. Hitta gärna på egna frågeexempel, de här är bara några exempel och du har säkert flera bra förslag.

Vem

Vem handlar texten om? Texten handlar om Sara. Vem är Sara? Sara är en 12-årig tjej som gillar att spela fotboll. Vem träffar Sara? Sara träffar en ny kompis i skolan som heter Petra.

Märker du att frågorna leder till nya frågor? Då är det bara att fylla på pappret neråt. Behöver du flera papper får du självklart det av din lärare.

Vad

Vad handlar texten om? Texten handlar om två kompisar. Vad gör kompisarna? Kompisarna går i skolan ihop och spelar fotboll ihop. Vad är budskapet i texten? Budskapet i texten är att man kan ha flera kompisar samtidigt.

Frågorna om vad kan handla om enkla saker, som vad texten handlar om, men också lite djupare frågor som vad författarens budskap är. Kan du komma på fler frågor?

Var

Var utspelar sig berättelsen? I Sverige. I Göteborg. På Hisingen. Vid Sannegårdshamnen. I en lägenhet. I vardagsrummet. Vid middagsbordet.

På den här frågan kan man svara både stor och smått.

När

När utspelar sig berättelsen? I nutid. En söndag. På sommaren. Efter skolan.

Ibland finns det tydliga svar på den här frågan, men ibland får man tolka. Om det finns snö med utspelar den sig kanske på vintern, om man kan bada ute är det kanske sommar.

Hur

Hur gör de för att lösa bråket? Hur hade de annars kunna göra? Hur hade du gjort? Hur hade de löst problemet om du fick bestämma? Hur hade boken slutat om du hade skrivit den?

Frågorna om hur kan handla om många olika saker. Fundera gärna på andra möjliga sätt.

Varför

Varför blev de ovänner? Varför slutade boken som den gjorde?

Varför utspelar sig boken på vintern? Varför tror du författaren ville skriva just den här boken?

Frågorna som börjar med ordet varför är ofta de svåraste, men också de som ger de bästa svaren. Ofta får man tänka lite extra för att hitta bra svar på dem. Kanske behöver du prata med en kompis som har läst samma text innan du skriver ner ditt svar? Det får man göra, då lär man sig ännu mer.

Flipp: Two Stars and a Wish

This is a lesson plan for English year 9.

We started the semester by trying peer response using two stars and a wish. I gathered the stars and wishes, and we could all agree that they were not very helpful. To help improve the quality of the feedback we spent a full lesson looking at the curricula of English and Swedish to find out what a good text should be like, and then we put together better stars and wishes. You can find the new list at the bottom of this blog entry.
They students have now written short texts that they will try to improve, by getting peer response from their class mates. The instructions look like this:

Stars

Variation and vocabulary

Your language is varied.

You vary your language well.

Your vocabulary is very varied.

Your language felt very much alive.

You have a varied language and don’t repeat yourself.

Clarity and coherence

Your text has good flow.

It’s easy to understand your text.

The content of your text was clear with good details.

The content was very clear.

Your text has a clear line of argument.

There was a clear line of argument in your text, making it easy to understand.

Your text is coherent and clear.

You reason with good arguments to support your point.

Adaption

Your writing is well adapted to your theme.

You adapt your language to different genres.

You adapt your text to the receiver and situation.

Grammar and spelling

Good sentence structure and descriptions.

You write with good grammar.

Wishes

Variation and vocabulary

You could vary your vocabulary more.

You could use more difficult words and sentences.

Try to read more difficult text to learn how to write like that.

You need to expand your vocabulary.

Try to make your language come alive more.

Clarity and coherence

Your text could have better flow.

You could develop your reasoning more.

Try to make your text more coherent. 

Next time you write a text, make sure it has a clear line of argument.

You can work with clarifying your text.

Adaption

You could adapt your language more to your theme.

You can think about adapting your text to the receiver and situation.

You should try to adapt the language to your genre.

You could adapt you language more to the purpose.

Grammar and spelling

You can improve the grammar in your text.

You need to improve the sentence structure.

There are some spelling mistakes, read though your text once more to find them.

Think about what tense you use (verbs).

Någon annans film: The Big 5

Många skolor försöker samla ihop alla kunskapskrav och förmågor som finns i Lgr11 och i alla ämneskursplanerna enligt Göran Svanelids kategorisering The Big 5. Vi på Herrgårdsskolan har börjat nosa på det och kommer snart få en föreläsning om det. Elin Hemmingsson, lärare på Östbergsskolan i Östersund, har gjort en PP-presentation som tydligt visar hur förmågorna är uppdelade. Jag tycker att den förtjänar att spridas, så var så goda!

Lgr11 - engelska