Kollegialt lärande är grejen! Hurra, Metro!

Hurra för Metro som lyfter det kollegiala lärandet i skolans värld! #edcamp #skolchatt och #digiskol lyfts som exempel, underbart! Jag önskar att arbetsgivare inom alla de elva förvaltningar i Göteborg som hanterar skolan ser vikten av detta! 

Artikeln finns också på nätet, så klart!

Påminner om #edcampspråk 17/6 på Folkuniversitetet! Anmäl er via den här länken!

Pearltrees - Around the World in Eight Months

Så är vår resa runt jorden slut och förhoppningsvis har mina 9or hunnit lära sig en hel del om den engelskspråkiga världen.
Det vi har arbetat med har jag samlat på pearltrees.com under året och nu finns en gedigen länksamling med lektionstips, socrative-koder och en del dokument. Här finns hela projektet samlat.
Hoppas att det kan inspirera någon!

Terminsslut med QR-koder

Så var det dags för terminens sista lektion. Eleverna vill inte sitta inne längre. Jag vill inte kämpa med att få deras uppmärksamhet. Alla vill ut i solskenet. Jag vill ha en ordentlig utvärdering. Jag vill att de ska använda engelskan även sista lektionen. Hur får vi ihop alla dessa parametrar? Så här!

1. Start - information

När eleverna kommer till klassrummet kommer de mötas av det här dokumentet, uppkopierat i lagom många exemplar, med en av siffrorna inringad. Tanken är att varje grupp börjat på olika frågor, så att alla inte går tillsammans. På pappret finns en QR-kod, dels för att eleverna ska lista ut vad de är och hur de fungerar innan de drar iväg, dels för att de kan få se informationen i filmversion. Filmen är inspelad med appen Tellagami i tre delar, dessa har jag sedan klippt ihop med iMovie och lagt upp på min youtube-kanal. Att sedan skapa en QR-kod är busenkelt.

2. Tipspromenad

Eleverna ska nu lista ut var de olika QR-koderna är gömda på skolgården genom att följa det rim på engelska som är ledtråden. Ett exempel är följande:

Close to the Birch Tree you’ll find the main gate,
if you don’t find the question, ask your mate.
If you smell red curry you’ve gone too far,
as well as if you’ve stumbled upon you principle’s car.

Björken är namnet på ett hus, och mellan Björken och personalparkeringen, där vår rektor brukar parkera, finns en grind, där koden kommer finnas. Går de förbi parkeringen kommer de till en liten thai-restaurang. 

När de hittar lappen med koden scannar de den med iPad eller smart telefon, och de kommer då till ett formulär skapat i Google Forms. Varje formulär berör en plats på vår resa runt jorden, och de får dels en eller två frågor om det innehåll vi berört (t.ex. "What is the national sport of Canada?"), dels en fråga för att utvärdera olika metoder jag testat under året. Dessa utvärderingsfrågor handlar nästan uteslutande om arbetet med iPads, jag vill verkligen att eleverna ska få uttrycka vad som fungerat bra och mindre bra. 

3. Avslut och metautvärdering

När eleverna svarat på frågorna från de nio olika QR-koderna leder sista ledtråden dem tillbaka till mig, och då får de utvärdera själva utvärderingen, både lektionen som helhet och hur det fungerar att arbeta med QR-koder. 

Den utvärderingen kan ni titta på här: 

Så kan en terminsavslutning se ut när man arbetar med teknik för att utveckla lärandet. Nu håller vi tummarna för att solen skiner och att eleverna tycker att formen är rolig!

Tid för reflektion

Under den här terminen har jag läst språkdidaktik vid Göteborgs Universitet, 15hp på avancerad nivå. Eller, läser är rätt tempus, sista examinationsuppgiften är inte färdigskriven ännu. Kursen har varit givande, läraren bra, kurskamraterna trevliga och duktiga. Samtalen på litteraturseminarierna har lyft tankarna ännu en nivå och varje minut jag har lagt på den här kursen bidrar till att göra mig till en bättre lärare. Ett bättre betyg än så kan väl inte en kurs få?

Igår hade vi muntliga presentationer av den första examinationsuppgiften och idag har jag på allvar satt igång att skriva den andra. Den första skulle behandla ett undervisningsmoment som involverar minst två av de fyra färdigheterna, vilket i mitt fall blev en övning i engelskan i år 9 som handlade om att läsa och sedan skriva en legend. Den andra uppgiften ska behandla ett undervisningsmoment med formfokus, alltså grammatik eller vokabulär, och jag har valt mitt arbete kring de modala hjälpverben i tyskan som jag just nu gör parallellt i år 7 och 8. Låter det torrt och fyrkantigt? Jo, kanske lite.

Men det jag vill förmedla i det här blogginlägget är att jag njuter av att skriva dessa analyser. Att få vända och vrida på vad man egentligen gjort, att få försvara mina val, att få fundera i detalj över vad jag kunde gjort bättre och hur jag ska utveckla samma uppgift till nästa grupp. Att grotta ner sig i styrdokument, att få rannsaka sig själv, det är en lyx som är få lärare förunnad idag. Vi planerar och genomför uppgifter, vi ger elever respons på det de gör, vi summerar till betyg och planerar och genomför parallellt med detta nästa moment. Det tar aldrig slut, för innan ett moment är avklarat ska nästa moment vara på gång.

Att få fundera igenom ordentligt vad man gör, varför man gör det, vilka aspekter man borde tänka på lite mer till nästa gång, och vad det var som gjorde att man lyckades den här gången, det borde vara en självklarhet. De allra flesta lärare jag känner älskar sitt jobb. De älskar inte att ringa samtal till föräldrar om tjuvrökning, att be ovälkomna besökare lämna skolan eller att ta femte samtalet med samma elev den här veckan om oönskat beteende, men de älskar ändå sitt jobb. De älskar att planera upp hur de ska lära eleverna på bästa möjliga sätt, så att eleverna hänger med i undervisningen. De älskar att se eleverna utvecklas och se planeringen gå åt pipan, då elevernas tankar plötsligt flög iväg åt ett helt annat håll. De älskar att tjata på eleverna gång på gång och sedan se eleverna utvecklas, lyckas och att se det där glittrandet i ögonen, den där stunden då man ser att de hänger med.

Om man som lärare har möjlighet att verkligen utvärdera sin undervisning, att tänka igenom den, att sätta ord på vad man gjorde, då kan man också utvecklas. På alla presentationerna nämndes saker som gick mindre bra, eller saker som lärarna insett efteråt kunde gjorts annorlunda. När vi får tid att tänka tillbaka, att analysera, att vrida och vända på byggstenarna, då kan vi utveckla vår undervisning på bästa sätt.

Med den arbetsbelastning lärare har idag finns ingen tid för reflektion. Reflekterar gör vi på väg mellan jobbet, hämtningar på förskolan och mataffären, tid att skriva ner en reflektion eller analys finns inte. Tänk om Sveriges lärare fick den tiden. Vad fantastiskt det skulle vara!

Lektionstips Engelska: An American in Sweden

För ett antal år sedan sprang jag på en blogg av den roligare sorten. Det var en amerikan som bodde i Sverige och bloggade om sina upplevelser. Språket är verkligen autentiskt och väldigt informellt, vilket gör texten väldigt lätt att ta till sig.
Jag kontaktade bloggaren och bad att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gärna lät mig göra. Jag valde ut de avsnitt där han beskrev möten med svensk mat, som nyponsoppa, flädersaft, blodpudding och Djungelvrål. Jag skapade frågor till texterna som syftar till att både förstå innehållet och förstå vissa språkliga finurligheter. Det krävs en hel del strategier och omvärldskunskaper för att hänga med, det är svårt att förstå varför nyponsoppan plötsligt blir japansk om man inte känner till att Nippon är det japanska namnet för Japan, till exempel.

 

Jag har använt de här övningarna i många grupper och de lockar alltid fram skratt. Perfekt att lägga in på vårkanten, när elever och lärare är trötta.

Blog: American in Sweden part 1

Blog: American in Sweden part 2

Enjoy!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Ute på svag is: iBook i undervisningen

Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!

Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.

Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.

Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.

I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.

Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel. 

Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.

Att använda sig av autentiskt material - tips och förslag

Tack vare internet har man som lärare idag enorma mängder autentiskt material vid sina fingertoppar. Dock är internet gigantiskt, och det gäller att vara källkritisk och att sålla. Jag tänkte titta på några viktiga punkter och visa på ett exempel jag använde för någon vecka sedan.

Mitt exempel är från en engelskalektion med år 9. Vi reser runt jorden och har kommit till Kanada. Som diskussionsunderlag har jag hittat en videoblog på youtube: Top 15 Canadian Stereotypes. 

1. Källkritik
Är det material jag använder korrekt? Det här beror på vilken sorts text det handlar om.  I mitt fall handlar det inte fakta, utan något så subjektivt som stereotyper. Jag valde att använda materialet i det här fallet då jag själv har varit i Kanada flera gånger och har vänner där. Tack vare detta har jag tillräckligt med egna förkunskaper för att kunna hantera materialets innehåll. Hade det handlat om ett land där jag själv inte hade varit hade jag varit mer tveksam till materialet.
Om man väljer ett faktabaserat material måste man naturligtvis, precis som vi lär ut till eleverna, titta på hur tillförlitlig källan är, jämföra med andra källor osv.

2. Nivå 
Det svåra är att hitta material som ligger på en lagom hög nivå för eleverna. Hittar man material som är skapat för t.ex. amerikanska elever på engelska är säkert nivån på innehållet lagom, men språket kan vara för svårt. Här är det magkänsla som gäller. I mitt fall tyckte jag att en tonåring som talar utan manus hamnade på en lagom nivå. Att hon använder tydliga visuella exempel för att påvisa sina exempel (hon fimlar snön utanför fönstret, tar på sig en mössa, tänder och släcker ljuset osv) förstärker budskapet, och i några fall har hon lagt in skrivna ord för att förtydliga. De här aspekterna hjälpte mig i bedömningen att övningen var lagom svår för att utmana eleverna, men inte så svår att budskapet skulle gå dem förbi. 

3. Förberedelse
För att eleverna ska ha rätt ingång måste de förberedas på vad som kommer. I mitt exempel började vi med att prata om vad de redan visste om Kanada. Ingen av eleverna hade varit där, men visst kände de till att kanadensarna spelar hockey, och några trodde att Kanada skulle vara lite mer likt Sverige kulturmässigt än USA. Den bilden tog vi med oss när vi lyssnade, och visst kom det exempel som förstärkte detta. Ett annat sätt att förbereda sig är att presentera ord som förekommer i materialet.

4. Ödmjukhet
När man använder sig av autentiskt material måste man vara beredd på att det kommer dyka upp saker man själv som lärare inte har koll på. Dialektala ord är ett typexempel, i filmen pratas om en "tuque", vilket är det kanadensiska ordet för mössa. Det hade jag aldrig hört förut, och då är det bara att erkänna det för eleverna. Ännu en viktig lektion: det finns så stora dialektala variationer inom det engelska språket att ingen kan kunna alla ord.

5. Sharing is caring
När du hittar något autentiskt material som passar undervisningen, göm det inte på din kammare, sprid! Det fantastiska med internet är att lärare kan ta hjälp av varandra, sno varandras idéer, anpassa dem efter sina elevers förutsättningar och göra egna tolkningar. Men när man hittar något bra gäller det att dela med sig. Sharing is caring är det utvidgade kollegiets motto!

Around the World in Eight Months - Pearltree

I höstas publicerade jag filmen som inledde mina 9ors resa runt jorden.

Resan pågår för fullt, och just nu befinner vi oss i Kanada, för att snart ta oss över gränsen till USA.
Jag fick en förfrågan från en annan lärare om hur jag lagt upp arbetet, hon var nyfiken på att göra något liknande själv. Jag har ju tidigare tittat lite på Pearltrees, men inte riktigt kommit igång. Jag insåg att det här blir det perfekta användningsområdet, så nu har jag samlat allt vi hittills gjort i ett Pearltree om projektet. Länken har jag nu lagt ut på elevernas sida på vår lärplattform Hjärntorget, men tanken är också att den ska kunna spridas till andra lärare för inspiration.

Utöver anteckningar med beskrivningar av lektionsinnehåll, youtube-länkar till mina filmer och musikvideos finns dokument med anteckningar och uppgifter. Några anteckningar har också namnet på iPad-appar med. Det handlar om Heritage från Unesco, som jag använt för att vi ska titta på bilder från olika platser vi besöker och Socrative, där jag har lagt med länkar till de quiz jag skapat till de olika övningarna. 

Jag kommer fylla på mer efter hand, och några dokument vi har jobbat med finns på jobbdatorn, så de tillkommer i nästa vecka.

Hoppas det kan inspirera någon!

Remember remember the fifth of November...

Jag älskar den delen av språkämnena som förr kallades realia, alltså det som handlar om kultur, traditioner och historia. Ofta kommer man på för sent att det är något på gång, men ibland passar det in. År 9 håller på med en resa runt jorden och är just nu i Storbritannien. Så passande att Guy Fawkes Night, eller Bonfire Night, råkar vara den här veckan. Det blir ett kort stop på en lektion och de får utforma det mycket själva.
Som introduktion till Storbritannien såg vi en film som eleverna fick svara på frågor om med hjälp av appen Socrative. Som avslutande fråga fick de tycka till om vad de ville veta mer om. Flera svarade traditioner och legender, så det här passar väl perfekt. Hoppas de gillar det!

Remember remember the fifth of November

Gunpowder, treason and plot. 

I see no reason why gunpowder, treason

should ever be forgot.... 

Avslutningsvis kör vi en liten exit ticket med hjälp av Socrative. Vill ni testa? SOC-2415435  Enjoy!

Mina ledord genom läraryrket

Därför måste vi även ha ämnesfortbildning för lärare. Därför måste vi alltid fortsätta prata om vad vi gör och varför vi gör det. Därför måste vi älska det vi gör. Därför måste vi få tid för att prata med varandra. Därför måste vi få tid att se till att hålla elden levande för varandra.