Kollegialt lärande är grejen! Hurra, Metro!

Hurra för Metro som lyfter det kollegiala lärandet i skolans värld! #edcamp #skolchatt och #digiskol lyfts som exempel, underbart! Jag önskar att arbetsgivare inom alla de elva förvaltningar i Göteborg som hanterar skolan ser vikten av detta! 

Artikeln finns också på nätet, så klart!

Påminner om #edcampspråk 17/6 på Folkuniversitetet! Anmäl er via den här länken!

Terminsslut med QR-koder

Så var det dags för terminens sista lektion. Eleverna vill inte sitta inne längre. Jag vill inte kämpa med att få deras uppmärksamhet. Alla vill ut i solskenet. Jag vill ha en ordentlig utvärdering. Jag vill att de ska använda engelskan även sista lektionen. Hur får vi ihop alla dessa parametrar? Så här!

1. Start - information

När eleverna kommer till klassrummet kommer de mötas av det här dokumentet, uppkopierat i lagom många exemplar, med en av siffrorna inringad. Tanken är att varje grupp börjat på olika frågor, så att alla inte går tillsammans. På pappret finns en QR-kod, dels för att eleverna ska lista ut vad de är och hur de fungerar innan de drar iväg, dels för att de kan få se informationen i filmversion. Filmen är inspelad med appen Tellagami i tre delar, dessa har jag sedan klippt ihop med iMovie och lagt upp på min youtube-kanal. Att sedan skapa en QR-kod är busenkelt.

2. Tipspromenad

Eleverna ska nu lista ut var de olika QR-koderna är gömda på skolgården genom att följa det rim på engelska som är ledtråden. Ett exempel är följande:

Close to the Birch Tree you’ll find the main gate,
if you don’t find the question, ask your mate.
If you smell red curry you’ve gone too far,
as well as if you’ve stumbled upon you principle’s car.

Björken är namnet på ett hus, och mellan Björken och personalparkeringen, där vår rektor brukar parkera, finns en grind, där koden kommer finnas. Går de förbi parkeringen kommer de till en liten thai-restaurang. 

När de hittar lappen med koden scannar de den med iPad eller smart telefon, och de kommer då till ett formulär skapat i Google Forms. Varje formulär berör en plats på vår resa runt jorden, och de får dels en eller två frågor om det innehåll vi berört (t.ex. "What is the national sport of Canada?"), dels en fråga för att utvärdera olika metoder jag testat under året. Dessa utvärderingsfrågor handlar nästan uteslutande om arbetet med iPads, jag vill verkligen att eleverna ska få uttrycka vad som fungerat bra och mindre bra. 

3. Avslut och metautvärdering

När eleverna svarat på frågorna från de nio olika QR-koderna leder sista ledtråden dem tillbaka till mig, och då får de utvärdera själva utvärderingen, både lektionen som helhet och hur det fungerar att arbeta med QR-koder. 

Den utvärderingen kan ni titta på här: 

Så kan en terminsavslutning se ut när man arbetar med teknik för att utveckla lärandet. Nu håller vi tummarna för att solen skiner och att eleverna tycker att formen är rolig!

Lektionstips från UR: Språkdidaktik med teknik

Sara Lövestam är en SFI-lärare som fått göra en filmserie som finns på UR. Det är tio korta lektioner på drygt 8 minuter/styck. Enkla tips för den som vill komma igång med teknik i språkundervisningen. Saras exempel är visserligen från hennes SFI-undervisning, men det går lätt att applicera dem på alla språk!

Här hittar du serien!

Och här är Saras hemsida!

En av lektionerna handlar om källkritik och wikipedia, en nyttig lektion för alla lärare!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Ute på svag is: iBook i undervisningen

Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!

Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.

Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.

Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.

I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.

Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel. 

Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.

Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.