Fortbildning för alla - en skola för alla?

Idag har jag och kollegorna i mitt arbetslag varit på en heldags fortbildning med Dylan William - mannen som är formativ bedömning (enligt dagens presentatör i alla fall). Formativ bedömning ger enligt Hattie (Synligt lärande - presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat) en av de allra största effekterna på elevernas studieresultat. Den allra största effekten har självskattning av betyg, något som vävdes in i Williams föreläsning och workshop idag. Det är alltså ingen struntföreläsning vi harit på, det är det som enligt forskningen har allra störst effekt på att förbättra elevernas studieresultat, och det är väl det vi vill med skolan? (Om ni är nyfikna på vad han pratade om kan ni titta på hans presentation här.)

Så, alla var väl där? Eller? Vi vill ju ha en likvärdig skola, då måste väl alla få en chans att lära sig detta, eller utvecklas ännu mer kring detta ämn?. (Ja, det finns många lärare som redan arbetar formativt, men det finns alltid utrymme att utvecklas ännu mer och få nya tips och synvinklar.)
Nej. Så bra är det inte.

Dagen arrangerades av Center för skolutveckling, en verksamhet som ska vara "en resurs för skolledare, arbetslag och pedagoger i deras arbete", enligt hemsidan. De bjöd in alla skolor i Göteborgs stad. Till föreläsningen fanns gott om platser, till eftermiddagens workshop färre. Men när föreläsningen började såg jag mig omkring och insåg att salen bara var halvfull. Varför detta????

Jo, om en skola vill skicka sina lärare måste de alltså skaffa vikarier. Det kostar pengar. Och betala biljetterna, för det var inte gratis. Man konstaterar då att man låter bli för att det blir för dyrt. Eller? Finns det en bättre förklaring? För samhället blir det knappast billigt att låta bli, för samhället tjänar ordentligt på att höja elevernas resultat, det var en av de första sakerna som Williams lyfte under föreläsningen. Sverige skulle tjäna på att skicka alla lärare på utbildning i formativ bedömning. Trots detta väljer majoriteten av skolorna i Göteborg alltså att inte delta? Kongresshallen var drygt halvfull och det fanns deltagare från kranskommuner också, liksom några friskolerepresentanter. Gymnasieskolan har en egen dag, stadsdelen Centrum likaså, Samskolan har också en egen dag. Men var är resten av grundskollärarna?

En förklaring till att denna situation kan uppstå är att grundskolan i Göteborg är fördelad på de tio stadsdelsförvaltningarna. Gymnasiet har en egen förvaltning, Utbildningsförvaltningen, men grundskolan har inget behov av att samlas. Eller? Jag anser att det är essentiellt att samla Göteborgs grundskolor i en gemensam grundskoleförvaltning för att kunna vända skolans utveckling i Göteborg, och jag har fortfarande inte hört någon lärare säga mot mig i frågan. Göteborgs skolor ligger inte i framkant när det gäller skolutveckling, löner eller resultat. Varför inte det? Har vi inte lärare som är tillräckligt bra? Jodå! Men vi måste få samarbeta. Vi måste få samma förutsättningar.

Läraryrket är inget ensamjobb. Om vi ska få en likvärdig skola måste vi samla stadens grundskolor i en förvaltning. Hur snart ska vi vända skutan? Vi är många som är redo att fatta rodret och segla till framtidens skola. Låt oss! Samla oss i samma skuta!

Lektionstips från UR: Språkdidaktik med teknik

Sara Lövestam är en SFI-lärare som fått göra en filmserie som finns på UR. Det är tio korta lektioner på drygt 8 minuter/styck. Enkla tips för den som vill komma igång med teknik i språkundervisningen. Saras exempel är visserligen från hennes SFI-undervisning, men det går lätt att applicera dem på alla språk!

Här hittar du serien!

Och här är Saras hemsida!

En av lektionerna handlar om källkritik och wikipedia, en nyttig lektion för alla lärare!

Lektionstips Engelska: An American in Sweden

För ett antal år sedan sprang jag på en blogg av den roligare sorten. Det var en amerikan som bodde i Sverige och bloggade om sina upplevelser. Språket är verkligen autentiskt och väldigt informellt, vilket gör texten väldigt lätt att ta till sig.
Jag kontaktade bloggaren och bad att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gärna lät mig göra. Jag valde ut de avsnitt där han beskrev möten med svensk mat, som nyponsoppa, flädersaft, blodpudding och Djungelvrål. Jag skapade frågor till texterna som syftar till att både förstå innehållet och förstå vissa språkliga finurligheter. Det krävs en hel del strategier och omvärldskunskaper för att hänga med, det är svårt att förstå varför nyponsoppan plötsligt blir japansk om man inte känner till att Nippon är det japanska namnet för Japan, till exempel.

 

Jag har använt de här övningarna i många grupper och de lockar alltid fram skratt. Perfekt att lägga in på vårkanten, när elever och lärare är trötta.

Blog: American in Sweden part 1

Blog: American in Sweden part 2

Enjoy!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Ute på svag is: iBook i undervisningen

Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!

Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.

Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.

Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.

I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.

Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel. 

Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.

Lektionstips - superpowers

Den här bilden hittade jag i en facebook-grupp för lärare i veckan, och direkt insåg jag att den skulle kunna bli bra diskussionsunderlag. Jag skrev ut den, delade in mina 9or i par och gav dem order att bara prata engelska. Några försökte splinka undan och välja flera knappar, men instruktionen är tydlig - du får bara välja en!
När de diskuterat klart gick vi tillsammans igenom vilken de valt och varför. Jag hde skrivit upp färgerna på tavlan och snart fylldes på med namn. Inte en enda elev valde den rosa, men i övrigt fördelades namnen ganska jämnt. Det bästa var förklaringarna. Allt från bankrån och tjuvtittning på det motsatta könet i idrotten (genom att vara osynlig) till önskan om telekinesi (den grå knappen) för att kunna slippa resa sig ur soffan när man väl satt sig och inser att fjärrkontrollen ligger i andra ändan av rummet. Någon lyfte fram den variation som den gröna knappen innebär, en annan lyfte fram fysikaliska aspekter av de olika förmågorna.
Många skratt blev det, och mycket engelska fick de använt!