Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.

Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.

Vi kräver svar - upprop från engelsklärarna

Igår skrev Sara Bruun ihop ett blogginlägg som utgår från diskussioner i en facebookgrupp för engelsklärare. 

Genom detta blogginlägg kräver vi svar från Skolverket om vad som gäller. Jag infogar hela blogginlägget nedan. Länk till inlägget: http://www.bruunskolblogg.blogspot.se/2014/02/vi-kraver-svar.html

---------------------------------

Jag, Annika Sjödahl och Mia Smith är administratörer i gruppen på Facebook - Engelska 6-9.
I projektet #digiskol startade vi Textbanken. Hit kan man ansöka om medlemskap och därefter lägga upp texter i engelska och svenska för sambedömning. Idag är vi 109 lärare som är medlemmar.

Igår startade jag en diskussion i Engelskgruppen 6-9, där jag bad medlemmarna gå in och bedöma mina elevers texter. Eleverna går i årskurs 8. Vi började med att läsa om Nelson Mandela och elevernas uppgift var att skriva en argumenterande text till Sydafrikas regering om att Mandela måste släppas fri. Denna uppgift skrev eleverna tillsammans tre och tre. Till sin hjälp hade de en flippfilm med en stödstruktur om hur man skriver en sådan text. Detta var ett övningstillfälle. Därefter övergick vi till att läsa om Rosa Parks. Elevernas uppgift blev nu att enskilt skriva en argumenterande text om Rosa Parks. De hade fortfarande flippfilmen till sin hjälp.

Av dessa texter valde jag ut fyra stycken. Två valde jag för att försäkra mig om att det verkligen var så att eleverna skrev på en A nivå. De andra valde jag ut för att jag inte kunde bestämma mig för om de var E eller C nivå.

9 lärare svarade snabbt och lämnade in vilket betyg de tyckte texterna motsvarade.
Genast startade en diskussion om :

* Kan man sätta betyg på enskild skrivuppgift överhuvudtaget?
* Kan man sätta betyget B och D på enskild uppgift?

Diskussionen pågick i facebookgruppen under hela eftermiddagen och kvällen. Det visar sig att vi gör olika och att ingen vet vad som är rätt eller fel. Resultatet av bedömningen blev: 

Text 1 A C A A B A A A B

Text 2 A A A A A A A A A

Text 3 D D C C C C C C D

Text 4 D E C D D E E D C


En del är benhårda med att inte sätta B och D då de menar att dessa betyg endast kan sättas i slutet av terminen när läraren summerar terminen mot kunskapskraven för E, C och A.
De grundar detta på Skolverkets svar om betyg. Hela svaret finns HÄR. 

"I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven" 


Är en enskild skrivuppgift tillräckligt omfattande för att kunna knytas till kunskapskraven? Under kvällen svängde diskussionen in på att det visst måste vara ok att betygsätta en skrivuppgift med B och D för det gör man ju när man bedömer det nationella provet i engelska. Där kan man dessutom tex sätta D i nedre och övre delen...
Om nationella provet bedöms så och provet är vägledande måste det väl vara rätt att bedöma som provkonstruktörerna gör? 

Gårdagens och dagens diskussion i gruppen ledde till att vi konstaterar att riktlinjerna är otydliga och att NP inte stämmer överens med LGR11, eller gör det det?

Per Måhl konstaterar ganska kraftfullt i sin debattartikel i Lärarnas nyheter att proven är felkonstruerade. 

Vi, engelsklärare 6-9, kräver nu svar och tydliga riktlinjer. 

Vi vill att Skolverket omgående svarar på om det är förenligt med LGR 11 att sätta B och D på en enskild uppgift. 

Med vänlig hälsning

Engelsklärarna 6-9 

genom 

Sara Bruun
Kontakt: 0708/740733
               sarasv@hotmail.com

Lovskola: engelska med Puppet Pals

Idag har jag på lovskolan jobbat lite med engelska med två tjejer i år 4. De har arbetat med födelsedagar, så vi skrev en dialog som de fick dramatisera i Puppet Pals 2.

Visst blev det bra!

Att använda sig av autentiskt material - tips och förslag

Tack vare internet har man som lärare idag enorma mängder autentiskt material vid sina fingertoppar. Dock är internet gigantiskt, och det gäller att vara källkritisk och att sålla. Jag tänkte titta på några viktiga punkter och visa på ett exempel jag använde för någon vecka sedan.

Mitt exempel är från en engelskalektion med år 9. Vi reser runt jorden och har kommit till Kanada. Som diskussionsunderlag har jag hittat en videoblog på youtube: Top 15 Canadian Stereotypes. 

1. Källkritik
Är det material jag använder korrekt? Det här beror på vilken sorts text det handlar om.  I mitt fall handlar det inte fakta, utan något så subjektivt som stereotyper. Jag valde att använda materialet i det här fallet då jag själv har varit i Kanada flera gånger och har vänner där. Tack vare detta har jag tillräckligt med egna förkunskaper för att kunna hantera materialets innehåll. Hade det handlat om ett land där jag själv inte hade varit hade jag varit mer tveksam till materialet.
Om man väljer ett faktabaserat material måste man naturligtvis, precis som vi lär ut till eleverna, titta på hur tillförlitlig källan är, jämföra med andra källor osv.

2. Nivå 
Det svåra är att hitta material som ligger på en lagom hög nivå för eleverna. Hittar man material som är skapat för t.ex. amerikanska elever på engelska är säkert nivån på innehållet lagom, men språket kan vara för svårt. Här är det magkänsla som gäller. I mitt fall tyckte jag att en tonåring som talar utan manus hamnade på en lagom nivå. Att hon använder tydliga visuella exempel för att påvisa sina exempel (hon fimlar snön utanför fönstret, tar på sig en mössa, tänder och släcker ljuset osv) förstärker budskapet, och i några fall har hon lagt in skrivna ord för att förtydliga. De här aspekterna hjälpte mig i bedömningen att övningen var lagom svår för att utmana eleverna, men inte så svår att budskapet skulle gå dem förbi. 

3. Förberedelse
För att eleverna ska ha rätt ingång måste de förberedas på vad som kommer. I mitt exempel började vi med att prata om vad de redan visste om Kanada. Ingen av eleverna hade varit där, men visst kände de till att kanadensarna spelar hockey, och några trodde att Kanada skulle vara lite mer likt Sverige kulturmässigt än USA. Den bilden tog vi med oss när vi lyssnade, och visst kom det exempel som förstärkte detta. Ett annat sätt att förbereda sig är att presentera ord som förekommer i materialet.

4. Ödmjukhet
När man använder sig av autentiskt material måste man vara beredd på att det kommer dyka upp saker man själv som lärare inte har koll på. Dialektala ord är ett typexempel, i filmen pratas om en "tuque", vilket är det kanadensiska ordet för mössa. Det hade jag aldrig hört förut, och då är det bara att erkänna det för eleverna. Ännu en viktig lektion: det finns så stora dialektala variationer inom det engelska språket att ingen kan kunna alla ord.

5. Sharing is caring
När du hittar något autentiskt material som passar undervisningen, göm det inte på din kammare, sprid! Det fantastiska med internet är att lärare kan ta hjälp av varandra, sno varandras idéer, anpassa dem efter sina elevers förutsättningar och göra egna tolkningar. Men när man hittar något bra gäller det att dela med sig. Sharing is caring är det utvidgade kollegiets motto!

Around the World in Eight Months - Pearltree

I höstas publicerade jag filmen som inledde mina 9ors resa runt jorden.

Resan pågår för fullt, och just nu befinner vi oss i Kanada, för att snart ta oss över gränsen till USA.
Jag fick en förfrågan från en annan lärare om hur jag lagt upp arbetet, hon var nyfiken på att göra något liknande själv. Jag har ju tidigare tittat lite på Pearltrees, men inte riktigt kommit igång. Jag insåg att det här blir det perfekta användningsområdet, så nu har jag samlat allt vi hittills gjort i ett Pearltree om projektet. Länken har jag nu lagt ut på elevernas sida på vår lärplattform Hjärntorget, men tanken är också att den ska kunna spridas till andra lärare för inspiration.

Utöver anteckningar med beskrivningar av lektionsinnehåll, youtube-länkar till mina filmer och musikvideos finns dokument med anteckningar och uppgifter. Några anteckningar har också namnet på iPad-appar med. Det handlar om Heritage från Unesco, som jag använt för att vi ska titta på bilder från olika platser vi besöker och Socrative, där jag har lagt med länkar till de quiz jag skapat till de olika övningarna. 

Jag kommer fylla på mer efter hand, och några dokument vi har jobbat med finns på jobbdatorn, så de tillkommer i nästa vecka.

Hoppas det kan inspirera någon!