Lektionstips Engelska: An American in Sweden

För ett antal år sedan sprang jag på en blogg av den roligare sorten. Det var en amerikan som bodde i Sverige och bloggade om sina upplevelser. Språket är verkligen autentiskt och väldigt informellt, vilket gör texten väldigt lätt att ta till sig.
Jag kontaktade bloggaren och bad att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gärna lät mig göra. Jag valde ut de avsnitt där han beskrev möten med svensk mat, som nyponsoppa, flädersaft, blodpudding och Djungelvrål. Jag skapade frågor till texterna som syftar till att både förstå innehållet och förstå vissa språkliga finurligheter. Det krävs en hel del strategier och omvärldskunskaper för att hänga med, det är svårt att förstå varför nyponsoppan plötsligt blir japansk om man inte känner till att Nippon är det japanska namnet för Japan, till exempel.

 

Jag har använt de här övningarna i många grupper och de lockar alltid fram skratt. Perfekt att lägga in på vårkanten, när elever och lärare är trötta.

Blog: American in Sweden part 1

Blog: American in Sweden part 2

Enjoy!

Digital utveckling - valbart?

Ett ämne som diskuteras och debatteras flitigt är till vilken grad och på vilket sätt digital teknik som datorer, läsplattor och smarta telefoner ska användas i skolan. Vissa lärare är väldigt positiva till de didaktiska möjligheter som tekniken ger, andra är mer negativa. Men oavsett vilken inställning man som lärare eller arbetsgivare inom skolsektorn har kan man konstatera att tekniken måste finnas med.

Eftersom jag arbetar i grundskolan är det därifrån jag hämtar mina exempel. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att det ingår i skolans uppdrag att lära eleverna använda digitala medier. Nedan följer en kort sammanställning av den digitala delen av grundskolans uppdrag. Den är inte komplett, absolut inte nyanserad och inte geneomanalyserad. Men den är tydlig. Svart på vitt. Vi kan inte välja bort tekniken!

I läroplanen Lgr11, andra kapitlet: Övergripande mål och riktlinjer finns bland målen att

0. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

En snabb sökning visar att ordet Internet finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, teckenspråk, engelska, moderna språk (som språkval och som elevens val, alltså med start i år 6/7 respektive i år 8), geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
Söker man vidare på digital får man träffar i kursplanerna för ämnena bild, musik, svenska, svenska som andraspråk, matematik och teknik.


Kan vi låta elever ta sig igenom grundskolan utan att använda digitala hjläpmedel? Nej, det kan vi inte.

Strategier för informationssökning - tyska

Den senaste tiden har mina tyskaelever i år 7-9 fått öva på att söka information i olika medier på tyska. De har haft tillgång till läroböcker, enstaka andra böcker, kartor och internet via iPads, datorer och privata mobiltelefoner. Vi har gemensamt pratat om hur man googlar, vilka källor som är bäst vid vilka lägen och hur man kan tänka i olika lägen.

En typisk sak är att eleverna svarar med siffror, namn eller enstaka ord i stället för att skriva hela meningar. Att skriva hela meningar kan verka svårt, men vi har tittat på möjligheter att använda den information som finns i frågan och i informationen och hur man kan återanvända ord, ordformer och uttryck i sitt svar. Nu har jag samlat mina vanligaste förklaringar i en film.

Exemplen är på tyska, men grundtanken kan naturligtvis användas i alla språk.

Ute på svag is: iBook i undervisningen

Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!

Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.

Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.

Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.

I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.

Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel. 

Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.

Lektionstips - superpowers

Den här bilden hittade jag i en facebook-grupp för lärare i veckan, och direkt insåg jag att den skulle kunna bli bra diskussionsunderlag. Jag skrev ut den, delade in mina 9or i par och gav dem order att bara prata engelska. Några försökte splinka undan och välja flera knappar, men instruktionen är tydlig - du får bara välja en!
När de diskuterat klart gick vi tillsammans igenom vilken de valt och varför. Jag hde skrivit upp färgerna på tavlan och snart fylldes på med namn. Inte en enda elev valde den rosa, men i övrigt fördelades namnen ganska jämnt. Det bästa var förklaringarna. Allt från bankrån och tjuvtittning på det motsatta könet i idrotten (genom att vara osynlig) till önskan om telekinesi (den grå knappen) för att kunna slippa resa sig ur soffan när man väl satt sig och inser att fjärrkontrollen ligger i andra ändan av rummet. Någon lyfte fram den variation som den gröna knappen innebär, en annan lyfte fram fysikaliska aspekter av de olika förmågorna.
Många skratt blev det, och mycket engelska fick de använt!

Weisst du etwas? - informationssök på tyska

Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor. 
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!

Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .

Här följer uppgiften:


 

Weisst du etwas?

I kursplanen för moderna språk kan man läsa att vi ska arbeta med följande saker:

•       Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

•       Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

Vi kommer fokusera på det senare av dessa två, och bland kunskapskraven låter det så här:

E . Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Du kommer här få ett antal frågor som berör den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med nästa.

Olika medier du har att använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor, affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.

Viel Erfolg!

 

1.     Wie viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?

________________________________________________________

2.     Ist Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?

________________________________________________________

3.     Wie heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?

________________________________________________________

4.     Wie heißt die Hauptstadt von der Schweiz?

________________________________________________________

5.     Schreib die Namen von drei Städten in Österreich.

________________________________________________________

6.     Schreib die Namen von drei Flüssen in Deutschland.

________________________________________________________

7.     In welchem Land liegt Vaduz?

________________________________________________________

8.     Was ist der Großglockner? Wie hoch ist es?

________________________________________________________

9.     An welchen Ländern grenzt Deutschland?

________________________________________________________

10.  Wie viele Bundesländer gibt es in Deutschland?

________________________________________________________

11.  Schreib die Namen von vier Bundesländern.

________________________________________________________

12.  Friedrich Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.

________________________________________________________

13.  Wer war Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?

________________________________________________________

14.  Wie viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?

________________________________________________________

15.  Was ist „Dirndl“?

________________________________________________________

16.  Wer war Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?

________________________________________________________

17.  In welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.

________________________________________________________

18.  Was sind Spätzle? Woher kommt es?

________________________________________________________

19.  Was ist „Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?

________________________________________________________

20.  In welchen Ländern liegen die Alpen?

________________________________________________________

21.  Was sind Knödel?

________________________________________________________

22.  Wie sehen die Flaggen von diesen fünf Ländern aus?

D___________________             Ö____________________

 

Die S__________        L_______________         L________________

23.  Wie schnell darf man auf dem Autobahn fahren?

________________________________________________________

24.  Wo liegt der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?

________________________________________________________

25. Wer war Marlene Dietrich?

________________________________________________________

26.  Wie heißt der höchste Berg von Deutschland?

________________________________________________________

27.  Wer hat die Mondscheinsonate komponiert?

________________________________________________________

28.  Aus welchem Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?

________________________________________________________

29.  Woher kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?

________________________________________________________

30.  Welchen Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?

________________________________________________________

31.  Wer ist Schnappi?

________________________________________________________

32.  Wie heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?

________________________________________________________

33.  Von wem hat Johanna Spyri geschrieben?

________________________________________________________

34.  Was wird in Deutschland zu Weihnachten gegessen?

________________________________________________________

35.  Wie heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?

________________________________________________________

36.  Welchem Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?

________________________________________________________

37.  Was ist ein Kanton?

________________________________________________________

Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras

Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)

När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.

Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.

Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.

Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.