Jag gillar att testa nya saker för att se om de ger mig något i undervisningen. Min målsättning är att det ska gynna eleverna och undervisningen samtidigt som det helst ska spara tid för mig, det får i alla fall inte ta mer tid än alternativa vägar. I förstaläget tar det naturligtvis mer tid, men det mesta går snabbare vid andra försöket. Den senaste grejen jag har testat är att göra en egen iBook!
Nackdelarna med att använda iBooks Author är att man är låst vid att använda en Mac-dator, vilket vi inte har tillgång till via jobbet. Jag råkar ha en privat och har därför testat detta hemma. Andra nackdelar är att det är väldigt uppstyrt, då det är Apple som ligger bakom, och att få en bok publicerad går förhoppningsvis (om man inte får några anmärkningar) på max två veckor. Jag vet inte hur det går för min, för den är inte publicerad.
Fördelar: man måste inte få boken publicerad för att använda den, om den ska vara gratis är det bara att sprida den som fil. Det är lite meckigt, bland annat har vi insett att appen Ping Pong Mobile, som vi använder för vår lärplattform Hjärntorget, inte är kompatibel med filformatet, så man måste använda Safari för att öppna filen.
Skillnaden mellan en vanlig e-bok och en iBook är att man kan lägga in så kallade widgets, grejer som fyller olika funktioner. Några finns i själva programmet iBooks Author, som att lägga in dolda pratbubblor som kommer fram när man dubbelklickar, frågor i quiz-form eller att lägga in länkar till andra delar av boken. Andra widgets fick jag tips om att hitta på bookry.com, där man kan skapa word searches med valda ord, youtube-klipp, länkar till webläsare, länkar till Google Maps och mycket annat. Bland de widgets som fanns var långt ifrån alla användbara för mitt ändamål, men fler widgets utvecklas också.
Min bok handlar om Nya Zeeland och utgår från faktatexter på newzealand.com och wikipedia. Bilder har jag hämtat från wikimedia commons och några youtube-klipp har jag också plockat med. Till texterna har jag plockat ut ord som jag tror kan vålla problem för mina elever och lagt in i dolda pratbubblor, bakom en bild som består av ordet "Words". Fastnar eleverna i texten kan de klicka på rutan och få hjälp. De får också öva på orden i word searches, titta på filmer som förstärker intrycken och kolla av om de förstått det viktigaste av innehållet i små quiz som handlar om ordförståelse och textförståelse.
I första versionen lade jag in en kort skrivuppgift i form av ett formulär, med koppling till min e-postadress. Jag insåg sedan att jag skulle drunkna i mail om jag delade boken till andra, så jag ersatte detta med en textruta med uppgiften coh en uppmaning att skicka in svaren till lärare. På samma sätt fanns en "notepad" med mailfunktion som också ersattes av en textruta.
Än så länge verkar det fungera ganska bra, men jag ska låta eleverna utvärdera arbestssättet också. Det tog ganska mycket tid att göra boken och jag är inte helt säker på att det var värt den tiden. Flera småsaker har blivit fel, text har fallit bort någonstans och någon textruta har blivit för liten. Dessa småsaker får jag justera till nästa gång, men mitt intryck än så länge är att hur många gånger jag än justerar så är det hela tiden något som fortsätter att vara lite fel.
Om någon vill se boken, skriv er mailadress i en kommentar så skickar jag över den.
måndag 31 mars 2014
Lektionstips - superpowers
Den här bilden hittade jag i en facebook-grupp för lärare i veckan, och direkt insåg jag att den skulle kunna bli bra diskussionsunderlag. Jag skrev ut den, delade in mina 9or i par och gav dem order att bara prata engelska. Några försökte splinka undan och välja flera knappar, men instruktionen är tydlig - du får bara välja en!
När de diskuterat klart gick vi tillsammans igenom vilken de valt och varför. Jag hde skrivit upp färgerna på tavlan och snart fylldes på med namn. Inte en enda elev valde den rosa, men i övrigt fördelades namnen ganska jämnt. Det bästa var förklaringarna. Allt från bankrån och tjuvtittning på det motsatta könet i idrotten (genom att vara osynlig) till önskan om telekinesi (den grå knappen) för att kunna slippa resa sig ur soffan när man väl satt sig och inser att fjärrkontrollen ligger i andra ändan av rummet. Någon lyfte fram den variation som den gröna knappen innebär, en annan lyfte fram fysikaliska aspekter av de olika förmågorna.
Många skratt blev det, och mycket engelska fick de använt!
När de diskuterat klart gick vi tillsammans igenom vilken de valt och varför. Jag hde skrivit upp färgerna på tavlan och snart fylldes på med namn. Inte en enda elev valde den rosa, men i övrigt fördelades namnen ganska jämnt. Det bästa var förklaringarna. Allt från bankrån och tjuvtittning på det motsatta könet i idrotten (genom att vara osynlig) till önskan om telekinesi (den grå knappen) för att kunna slippa resa sig ur soffan när man väl satt sig och inser att fjärrkontrollen ligger i andra ändan av rummet. Någon lyfte fram den variation som den gröna knappen innebär, en annan lyfte fram fysikaliska aspekter av de olika förmågorna.
Många skratt blev det, och mycket engelska fick de använt!
torsdag 27 mars 2014
Weisst du etwas? - informationssök på tyska
Mina tyskaelever i år 7-9 har de senaste lektionerna fått öva på att leta information på målspråket och använda sig av den information de hittar. De får använda iPads om de har, annars finns det till viss del datorer att låna och naturligtvis de egna mobiltelefonerna. Utöver detta SKA de använda icke-digitala hjälpmedel som läroböcker och kartor i klassrummen.
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor.
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!
Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .
Här följer uppgiften:
Inför arbetet har vi pratat om hur man kan tänka när man googlar, vilken information man hittar lättare på andra sätt och gjort en sökning tillsammans. Vi har pratat om de olika nationernas toppdomäner (Tyskland - .de, Österrike - .at och Schweiz - .ch) och insett hur svårt det kan vara att byta språk på Google och Wikipedia när apparaterna automatiskt vill ha svenska. Efter lite inledning har de fått arbeta själva börjar bli flinka på att förstå frågor, hitta rätt bland långa informationstexter på Wikipedia och återanvända de ord och uttryck de hittar.
För att alla inte ska höra svaren från varandra och för att alla inte ska trängas vid kartorna samtidigt har de fått börja på olika frågor.
Det största problemet: i vilket land föddes egentligen Franz Kafka? Han pratade väl tyska? Och Prag ligger ju i Tjeckien? Men det står Österrike-Ungern på Wikipedia! Så mycket de har lärt sig!
Som avslutning ska de få göra ett quiz i Socrative: SOC-3587488 .
Här följer uppgiften:
Weisst du etwas?
I kursplanen för moderna språk kan man läsa
att vi ska arbeta med följande saker:
•
Strategier för
att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till
exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och
innehåll.
•
Olika sätt att
söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
Vi kommer fokusera på det senare av dessa två,
och bland kunskapskraven låter det så här:
E . Eleven kan
välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt
med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och
interaktion.
C. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär
och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda
materialet i sin egen produktion och interaktion.
A. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär
och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda
det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Du kommer här få ett antal frågor som berör
den tyskspråkiga världen. Använd olika medier för att hitta svar på dem. Svaren
ska vara på tyska, korta eller långa svar väljer du själv. Det finns många
frågor, om du fastnar kan du hoppa över frågan du jobbar med och gå vidare med
nästa.
Olika medier du har att
använda: din lärobok, andra läroböcker, andra böcker i klassrummet, kartor,
affischer och internet. Tänk på att bara använda källor på tyska.
Viel Erfolg!
1. Wie
viele Menschen in der Welt sprechen Deutsch?
________________________________________________________
________________________________________________________
2. Ist
Deutschland ein Republik oder eine Monarchie?
________________________________________________________
________________________________________________________
3. Wie
heißt der Bundeskanzler/die Bundeskanzlerin von Deutschland?
________________________________________________________
________________________________________________________
4. Wie
heißt die Hauptstadt von der Schweiz?
________________________________________________________
________________________________________________________
5. Schreib
die Namen von drei Städten in Österreich.
________________________________________________________
________________________________________________________
6. Schreib
die Namen von drei Flüssen in Deutschland.
________________________________________________________
________________________________________________________
7. In
welchem Land liegt Vaduz?
________________________________________________________
________________________________________________________
8. Was ist
der Großglockner? Wie hoch ist es?
________________________________________________________
________________________________________________________
9. An
welchen Ländern grenzt Deutschland?
________________________________________________________
________________________________________________________
10. Wie
viele Bundesländer gibt es in Deutschland?
________________________________________________________
________________________________________________________
11. Schreib
die Namen von vier Bundesländern.
________________________________________________________
________________________________________________________
12. Friedrich
Schiller war ein berühmter Schriftsteller. Schreib den
Namen von seinem bekanntesten Buch.
________________________________________________________
Namen von seinem bekanntesten Buch.
________________________________________________________
13. Wer war
Friedensreich Hundertwasser? Wo wurde er geboren?
________________________________________________________
________________________________________________________
14. Wie
viele offizielle Sprachen gibt es in Luxemburg?
________________________________________________________
________________________________________________________
15. Was ist
„Dirndl“?
________________________________________________________
________________________________________________________
16. Wer war
Franz Kafka? Wo lebte er? In welchem Land? Welche Sprache
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?
________________________________________________________
spricht man heute in diesem Land? Welche Sprache hat Kafka gesprochen?
________________________________________________________
17. In
welcher Stadt wurde Wolfgang Amadeus Mozart geboren? Schreib
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.
________________________________________________________
den Namen von einem Stück Musik, den er geschrieben hat.
________________________________________________________
18. Was sind
Spätzle? Woher kommt es?
________________________________________________________
________________________________________________________
19. Was ist
„Der Erlkönig“? Wer hat es geschrieben?
________________________________________________________
________________________________________________________
20. In
welchen Ländern liegen die Alpen?
________________________________________________________
________________________________________________________
21. Was sind
Knödel?
________________________________________________________
________________________________________________________
22. Wie sehen die Flaggen von diesen
fünf Ländern aus?
D___________________ Ö____________________
Die S__________ L_______________ L________________
23. Wie
schnell darf man auf dem Autobahn fahren?
________________________________________________________
________________________________________________________
24. Wo liegt
der größte Flughafen auf dem Europäischen Kontinent?
________________________________________________________
________________________________________________________
25. Wer war Marlene Dietrich?
________________________________________________________
________________________________________________________
26. Wie
heißt der höchste Berg von Deutschland?
________________________________________________________
________________________________________________________
27. Wer hat
die Mondscheinsonate komponiert?
________________________________________________________
________________________________________________________
28. Aus welchem
Land kommt Lindt? Was produzieren Lindt?
________________________________________________________
________________________________________________________
29. Woher
kommt Arnold Schwarzenegger? Wo wohnt er jetzt?
________________________________________________________
________________________________________________________
30. Welchen
Sprachen werden in der Schweiz gesprochen?
________________________________________________________
________________________________________________________
31. Wer ist
Schnappi?
________________________________________________________
________________________________________________________
32. Wie
heißt das kleinste bzw. das größte Bundesland von Deutschland?
________________________________________________________
________________________________________________________
33. Von wem
hat Johanna Spyri geschrieben?
________________________________________________________
________________________________________________________
34. Was wird
in Deutschland zu Weihnachten gegessen?
________________________________________________________
________________________________________________________
35. Wie
heißen die größte Werke von den Gebrüdern Grimm?
________________________________________________________
________________________________________________________
36. Welchem
Fernsehprogramm wird von Heidi Klum moderiert?
________________________________________________________
________________________________________________________
37. Was ist
ein Kanton?
________________________________________________________
________________________________________________________
Etiketter:
appar,
internet,
iPad,
källkritik,
moderna språk,
skola,
tyska,
wikipedia
lördag 22 mars 2014
Wikipedia - ett exempel på hur det hanteras
Den senaste tiden har jag pratat mycket med eleverna om hur man söker på internet, hur man ska tänka kring källor och vad som egentligen gäller kring t.ex. Wikipedia. (Läs gärna mitt senaste inlägg här.)
När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.
Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.
Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.
Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.
När det gäller Wikipedia är eleverna medvetna om att vem som helst kan skriva artiklar och ändra i dem och att detta innebär en risk. Men en viktig sak att lyfta är att wikipedia till viss del blir självbalanserat. Om jag skriver något negativt om en kändis, ett fotbollslag eller en religion kommer någon annan lägga märke till detta och direkt justera informationen. Många läser på wikipedia och märker om något inte stämmer.
Viktiga begrepp vi har lyft är vad som är objektivt och subjektivt. Det här är en bok. Boken är snygg. Är påståendena likvärdiga? De flesta av mina elever hade inte koll på de här begreppen, men de förstår lätt relevansen.
Ett exempel jag lyft fram är bloggaren Fredrik Backman, och turerna kring hans wikipedia-artikel.
Här är det första inlägget om Backmans wikipedia-artikel. Och här kommer uppföljningen. Och här är en avslutande kommentar. Att låta eleverna resonera kring de här blogginläggen kan ge en bra grund för samtal kring hur wikipedia egentligen fungerar.
Etiketter:
internet,
källkritik,
lärare,
skola,
wikipedia
söndag 16 mars 2014
Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?
En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?
I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?
En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.
I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.
Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.
Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.
På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!
Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.
I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?
En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.
I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.
Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.
Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.
På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!
Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)