Digitala Skollyftet - #digiskol

Nu drar digitala skollyftet igång och självklart hänger jag på!

Jag har alltid varit nyfiken på ny teknik. Som 17-åring skapade jag min första hemsida med hjälp av mallar på det som hette Geocities. Strax efter skapade jag en ny genom att skriva html-kod med hjälp av den första hemsidan. Även om jag inte är någon programmerare har jag alltid varit på nyfiken på teknik och de möjligheter tekniken skapar.

Jag undervisar engelska och tyska på högstadiet. Mina elever har iPads 1-1. Eller, några av dem. Eleverna i år 6 har inga iPads. Och i tyskan delar vi språket med en annan skola, och de eleverna har inga iPads. Så i praktiken har jag bara en grupp som har det: mina 9or i engelska. Mycket jobb för få undervisningstimmar. Det är frustrerande, men jag hoppas att grannskolan snart kommer ikapp så att jag även kan utveckla tyskan.

På twitter heter jag @miasmith1980 och det här är min pedagogiska blogg. Målgrupp: elever, föräldrar och andra lärare.

Nu kör vi! #digiskol http://www.digitalaskollyftet.se/

Mina ledord genom läraryrket

Därför måste vi även ha ämnesfortbildning för lärare. Därför måste vi alltid fortsätta prata om vad vi gör och varför vi gör det. Därför måste vi älska det vi gör. Därför måste vi få tid för att prata med varandra. Därför måste vi få tid att se till att hålla elden levande för varandra.

Fonetik med iPad och dator

I veckan har mina 9or för första gången fått möta fonetisk skrift. Vissa lärare arbetar väldigt mycket med det, själv berör jag det knappt alls i varken tyska eller engelska. När jag undervisade i franska lade jag mer energi på det av den enkla anledningen att stavningen och uttalet skiljer sig så markant åt i franska språket. De här skillnaderna mellan uttal och skrift finns ju också i engelskan, men då eleverna hör så mycket engelska i sin vardag blir behovet inte lika tydligt. Fonetik nämns inte i kursplanerna för engelska och moderna språk i Lgr11, men i det centrala innehållet finns en punkt som lyder "Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad."  Det tycker jag även kan handla om att kunna läsa ut den fonetiska skriften i en ordbok. Det blir ingen bedömning av det här och vi kommer inte lägga så mycket tid och energi på det, men eleverna får en chans att lära sig en strategi till, som de kan ha nytta av även i framtiden när de lär sig fler språk.

Jag introducerade ämnet med en kort film om uttal från BBC. Sedan tittade vi gemensamt på de fonetiska tecknen med hjälp av en bild på hemsida. Tecknen är klickbara och kopplade till ljudfiler, så vi kunde tillsammans lyssna på uttalet på varje ljud.
Nästa steg blev att ladda ner en ny app till våra iPads: Sounds: Pronunciation app från Macmillan.

I appen fick eleverna på egen hand försöka förstå vad de konstiga tecknen betydde, några försökte också på eget initiativ skriva egna tecken när de fick orden stavade, vilket är avsevärt svårare. Den funktionen fungerade dock bara får några elever, oklart varför.

När de hade fått ungefärlig koll på hur man skulle läsa ut dem gick de vidare till kartan med ljuden, där de själva fick klicka fram ljud. De testade att få appen att uttala deras namn på engelska och hitta roliga ord. 

Mitt syfte med lektionen: att eleverna ska kunna känna igen fonetisk skrift och kunna få någon vägledning av tecknen. Lyckades jag med det. Jodå, och med glada miner också!

Lässtrategier - någon annans filmer

Jag ramlade på några videoscribe-filmer om lässtrategier som jag tyckte var otroligt tydliga och bra. Titta gärna på dem! Det är Susanne Nystedt (@SusanneNystedt på twitter) från Borås som ligger bakom dem.

Project of the year: AROUND THE WORLD IN EIGHT MONTHS

Today I revealed to my students in year 9 what we will do for the rest of the schoolyear:

Challenge - Lab Report

Some of my students want challenges in English. Rather than increase their workload I try to work English into the assignments they already have. My colleague Linda Callstam is a science teacher who worked at an English speaking school. Together we made these instructions and an LPP to go with them. 

How to write a lab report

Here are some instructions on how to write a lab report in English. Apart from showing your science teacher your skills in science you will also get to practice your writing skills in English.

In the curriculum for English one part of the text about writing focuses on “anpassning till syfte, mottagare och situation”. That is what you will focus on in this assignment. Here are a few pieces of advice to help you along:

·      In science texts the person doing things is often unimportant. Rather than stating that “Charlie filled the beaker with water”, the passive mode can be used: “The beaker was filled with water”.

·      Many terms and phrases are specific to your field of science. If you are unsure of which term to use, ask your science teacher if he or she knows which term is to be used in the specific context.

·      Different parts of the world use different units to measure time, weight, volume and other things. When discussing science, however, the SI-system is usually used: mm, ml and so on. If you are unsure, ask your teacher.

·      When you have finished your report, read it through once more. Are you sure your English teacher will understand everything? Does anything need to be clarified?

On the next page you will find instructions on how to write a lab report. Read them carefully, there are many useful words in the instructions that should be used when writing. You will also find an LPP as well as “kunskapskraven” in the end of this document.

Good luck!

How to write a lab report

Every lab report must consist of:

1.     Title: The title should indicate what the laboratory report is about.

2.     Aim: In one paragraph, explain the objectives, or purpose of the investigation.

3.     Hypothesis: State you hypothesis (=what you think will happen). Don’t change your hypothesis afterwards, remember that science is imperfect and we learn new information by trying new things. Your hypothesis won’t always be the same as the final result.

4.     Apparatus: This is a complete list of everything you needed to complete your experiment.

5.     Methods: This section is a detailed narrative describing the steps you completed during the lab. It is your procedure. Any random person should be able to read this section and duplicate your experiment. Write as if you are writing instructions for someone else to complete the lab.

6.     Results: In this part of the laboratory report, you organize and summarize the data generated by your experiment.

Data table: often something measured over time, a data table is used to represent the results of an experiment. Any numbers entered into the data table must be complete with units. Your table must also be labeled with a descriptive title.

7.     Conclusions: For every report you must answer the following questions in the conclusion section:
What does your data tell you about the experiment? Do you see any pattern in the experiment`
What happened in the experiment?
What did you learn from completing this experiment?

8.     Discussion/Analysis: In this section you must discuss and interpret the results of your investigation. It is important to reflect back on your hypothesis in this section.

Can you support your hypothesis? Must you reject it? Also, use this section to discuss any mistakes you may have made while performing the experiment. Finally, suggest how the investigation might have been improved.

Lokal pedagogisk planering i Engelska årskurs 7-9

Herrgårdsskolan VT - 2013

Arbetsområde/tema: Lab report Det centrala innehåll vi kommer att utgå ifrån: Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Det här ska vi göra: ·       Skriv en av de labrapporter du ska skriva i NO på engelska. Rapporten kommer att bedömas av både din NO-lärare och din engelskalärare. ·       En viktig del av denna uppgift är att du får en chans att utöka ditt ordförråd mot ett nytt område och att du utvecklas din förmåga att skriva olika sorters texter. Bedömning: ·       Bedömningen fokuserar här på den skriftliga förmågan, men för att kunna utföra uppgiften måste du först förstå instruktionerna i det här dokumentet, och då kommer även läsningen med. Läsförmågan bedöms dock ej separat.

Kunskapskrav:

För betyget E:	För betyget D:	För betyget C:	För betyget B:	För betyget A:
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lätttillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.	Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.	Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.	Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.	Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

Stödmall - läsförståelse

Under föreläsningen om The Big Five med Göran Svanelid igår fick vi tips om olika metoder för att förenkla tankesättet för eleverna. En av dem var stödmallar, rutsystem där man hjälper eleverna att tänka systematiskt.
Vi började läsåret med analys av förra läsårets resultat och konstaterade att trots att vi satsat extra på läsförståelse behöver vi satsa ännu mer, elevernas djupförståelse måste bli ännu bättre. Jag utgår gärna från frågeorden men hade svårt att få till något konkret av mina tankar. Nu passade pusselbitarna ihop, och här är ett förslag på en stödmall för läsförståelse. Det kan handla om svenskämnet eller andra ämnen där man läser texter. Det kan handla om engelska och moderna språk, det kan handla om skönlitteratur och faktatexter.
Jag tar gärna emot respons från andra lärare, kom med kommentarer!

Analysmall

Denna mall kan du använda för att öva på att förstå en text eller för att förstå talat språk.

	Vem	Vad	Var	När	Hur	Varför
Fråga
Svar
Fråga
Svar
Fråga
Svar

Analysmall språkförståelse

Instruktioner

När du har läst en text, eller innan du börjar läsa, formulera frågor utifrån frågeorden. Försök sedan hitta svaren på frågorna i texten. Ibland kan det finnas flera frågor, och alltså flera svar, till samma frågeord. Du kanske kommer på en ny fråga när du skriver ett svar. Här kommer exempel på varje frågeord. Hitta gärna på egna frågeexempel, de här är bara några exempel och du har säkert flera bra förslag.

Vem

Vem handlar texten om? Texten handlar om Sara. Vem är Sara? Sara är en 12-årig tjej som gillar att spela fotboll. Vem träffar Sara? Sara träffar en ny kompis i skolan som heter Petra.

Märker du att frågorna leder till nya frågor? Då är det bara att fylla på pappret neråt. Behöver du flera papper får du självklart det av din lärare.

Vad

Vad handlar texten om? Texten handlar om två kompisar. Vad gör kompisarna? Kompisarna går i skolan ihop och spelar fotboll ihop. Vad är budskapet i texten? Budskapet i texten är att man kan ha flera kompisar samtidigt.

Frågorna om vad kan handla om enkla saker, som vad texten handlar om, men också lite djupare frågor som vad författarens budskap är. Kan du komma på fler frågor?

Var

Var utspelar sig berättelsen? I Sverige. I Göteborg. På Hisingen. Vid Sannegårdshamnen. I en lägenhet. I vardagsrummet. Vid middagsbordet.

På den här frågan kan man svara både stor och smått.

När

När utspelar sig berättelsen? I nutid. En söndag. På sommaren. Efter skolan.

Ibland finns det tydliga svar på den här frågan, men ibland får man tolka. Om det finns snö med utspelar den sig kanske på vintern, om man kan bada ute är det kanske sommar.

Hur

Hur gör de för att lösa bråket? Hur hade de annars kunna göra? Hur hade du gjort? Hur hade de löst problemet om du fick bestämma? Hur hade boken slutat om du hade skrivit den?

Frågorna om hur kan handla om många olika saker. Fundera gärna på andra möjliga sätt.

Varför

Varför blev de ovänner? Varför slutade boken som den gjorde?

Varför utspelar sig boken på vintern? Varför tror du författaren ville skriva just den här boken?

Frågorna som börjar med ordet varför är ofta de svåraste, men också de som ger de bästa svaren. Ofta får man tänka lite extra för att hitta bra svar på dem. Kanske behöver du prata med en kompis som har läst samma text innan du skriver ner ditt svar? Det får man göra, då lär man sig ännu mer.